Syre nominerade till Årets Byrå!

Att vi på Syre gillar det vi gör och våra kunder ger resultat. Förutom nomineringen till Svenska Designpriset för profilen till Biathlon-VM ”I’ll be there!” har Syre nu blivit nominerade till Årets Byrå 2018.

I undersökningen Årets Byrå som genomförs av Regi får byråernas kunder berätta om hur bra deras byrå är på bland annat strategiarbete, kreativitet, produktion och leveransförmåga. De bäst rankade byråerna inom varje sin kategori nomineras till tävlingen Årets Byrå där den byrå som fått högst betyg av sina kunder utses till vinnare.
– Vi har långsiktigt arbetat med att utveckla vårt erbjudande och vårt sätt att jobba med våra uppdrag, säger Göran Bärnsten, vd. Att vi nu för andra året i rad nominerats till Årets Byrå visar att vi lyckats väl i det arbetet.

Årets Byrå är i grunden en bransch- och kvalitetsundersökning som genomförs av Regi Research. För att delta krävs att byrån har en byråintäkt på över 7 miljoner kronor. Man måste också få minst åtta godkända bedömningar av uppdrag som haft en budget på över 250 000 kr per år. Totalt är det 154 byråer som tävlar inom 15 kategorier, Syre är nominerade i klassen Reklambyråer med en byråintäkt 7–15 mkr. Vinnarna koras 21 februari 2018.

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Låt känslorna styra mer

Vi lever i en värld som är nu. Flyktig, osäker, komplex, tvetydig och sprängfylld med teknik. Människor gillar teknik. Och älskar andra människor. Hur gör du för att lyckas?

I den stora mätbarhetens tidevarv, där allt vi gör blir till big data som sedan kan användas i marknadskommunikationen för att nå ut med budskapen vid exakt rätt tillfälle, är det lätt att tro att marknadsföring är en mekanisk maskin. Men det är bara halva sanningen. Big data är bra. Big data med känslor är fantastiskt.

Känslor slår logik och skapar rörelse

Ytterst är vi alla människor som styrs av känslor. Självklart finns det människor som hävdar att deras beslut styrs av logik, speciellt om det handlar om stora affärsbeslut med mycket pengar på spel. Det är i visst mått ett självbedrägeri. Vi är alltid människor som styrs av känslor, oavsett om vi jobbar eller är privata.

Stora beslut är i huvudsak känslostyrda. I vissa fall trotsar de logiken. Hur vet du att du gör rätt när du väljer livskamrat? De flesta blir förälskade, ibland också i ”fel” person och fattar avgörande beslut som påverkar resten av livet. Det är inte statistik, matematik eller logik som styr det valet.

När beslutet väl är taget är känslorna också det som skapar rörelsen. Som skapar lojalitet och gör det till och med mot bättre vetande.

Vad har det här med varumärke att göra?

Det enkla svaret är: En hel del. Varumärkesarbete handlar om att först få människorna i målgruppen att gilla dig – sedan att älska dig.

Precis som i kärlek kan du inte diktera vad föremålet för din ömma låga ska tycka och känna – det enda du kan göra är att visa din uppskattning, respekt och önskan om att den andra tycker om dig för det. Om tycke uppstår kommer den personen att bli din partner och tala väl om dig.

Alltså: Låt andra bygga ditt varumärke. Du kan förse din omvärld med materialet – genom ditt sätt att göra affärer, ditt sätt att berätta om drömmar och känslor och genom att dela med dig av dem i din kommunikation. Låt människor bli en del av din dröm. Sedan är det de som tar vid och skapar ditt varumärke. Det är dina kunder som har makten och de kommer att reagera med sitt hjärta. Om du delar en historia som berör.

Människor söker inspiration

Gå från mekanisk bearbetning, matematik och statistik (som är allmän egendom) till bra historier som människor vill delta i och berätta vidare om du vill lyckas bättre än konkurrenterna.

Använder du ingredienser som mystik, sensualism och intimitet i din kommunikation – sådant som skapar stora känslor – kan du få människor att vara med och föra din historia vidare till andra.

Med tekniska möjligheter som exempelvis selektering, seo/sem, och programmatics kan du träffa dina kunder precis när de vill bli inspirerade och roade. När känslor och idéer tar stöd i tekniska möjligheter – det är då omvälvande idéer får fart och det är så du startar en rörelse. Låt inte fakta komma i vägen för ditt goda omdöme.

 

PS. Har du möjlighet att lyssna till Kevin Roberts från Saatchi&Saatchi – gör det.

 

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Hur gör du när du flirtar?

Likheterna mellan en uppvaktning och varumärkesarbete är slående och det finns förstås olika sätt att bli uppmärksammad när du vill väcka intresset hos den som är föremål för din ömma låga. Så hur gör du för att bli älskad och förbli älskad, får vi komma med några av tankar?

 

1. Var så snygg du kan.

Den som är snygg är mer attraktiv. Det finns något som kallas för kärlek vid första ögonkastet och förälskelsen börjar ofta på utsidan. För ett varumärke spelar det visuella en stor roll och det som påverkar den visuella uppfattningen hos din målgrupp ÄR viktigt. Att känna till de visuella koderna i din målgrupp gör att du också kan visa upp dig på rätt sätt från början.

 

2. Få den du gillar att ta steget att lära känna dig.

Du har större framgång om du undviker att tränga dig på och störa. Däremot kan du göra det enkelt för den du gillar att komma i kontakt med dig. Lättsamt och utan allt för stora krav. Vem vill gifta sig efter första dejten?

Som varumärke handlar det om att vara tillgänglig och enkel att nå. Låt kunderna ta reda på vad ditt varumärke står för – gillar de ditt varumärke är har du kommit lite närmare ett bra förhållande.

 

3. Bli sedd – visa upp dig!

Om du har noterat intresse från den du vill ha i ditt liv – se till att personen ser dig tillräckligt ofta för att påminnas om hur förträfflig du är och tillräckligt sällan för att du inte ska vara påträngande. Att visa upp sig överallt hela tiden för den du vill ha fungerar bara om det verkligen var kärlek vid första ögonkastet, vem vill ha en stalker?

För varumärket innebär det att du behöver ha koll på var dina kunder befinner sig för att nå maximal uppmärksamhet. Du behöver se till att din målgrupp verkligen känner igen dig och dina budskap. Det handlar inte bara om utseende, det handlar också om hur du kommunicerar och uttrycker dig.

 

4. Kroppsspråk

Att tala är silver, att göra är guld. När den du vill ska tycka om dig är det en kombination av ord och handling som gör att intresset ökar. Eller minskar.

För ditt varumärke är det alltså viktigt att du verkligen ÄR serviceminded om du säger det och att du bevisar det hela tiden. Lyckas du inte med det kommer inte din målgrupp att lita på dig och dumpa dig så fort alternativen visar sig. Det fina är att om du istället fortsätter att visa din omtanke i alla lägen – då är du en vinnare.

 

5. Karaktärsdrag och delade värderingar

Delade värderingar är ofta en av grundstenarna i ett lyckat äktenskap. Du kanske känner igen dig i det. Det är på samma sätt i förhållandet till de varumärken som konsumenter omger sig med, finns det en koppling mellan värderingar, attityder och övertygelser blir banden starkare. Det finns mängder med exempel; ekonomisk som Ikea, naturlig som Body Shop, tuff som Harley Davidson är bara några bland otaliga.

 

6. Känsloöverföring.

”Varje situation som påverkar oss känslomässigt ökar möjligheten att bli förälskad”. Det kallas känsloöverföring och förklarar bland annat varför så många människor blir förälskade i framgångsrika musiker eller skådespelare – de känslor de skapar i sin konst förs över till dem själva som individer.

Att identifiera något eller någon som alla gillar och föra över den känslan till ditt varumärke skapar en stark association som du kan dra nytta av. Känslor är oerhört starka påverkare när det gäller varumärken – kan du skapa en koppling till positiva, varma känslor ökar sannolikheten att just du blir vald. Du behöver inte vara tekniskt bättre eller billigare, det räcker med att du väcker rätt känslor.

 

p.s. Gillade du det här inlägget? Kontakta oss gärna eller dela.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Vill du verkligen vara i vägen?

Du har kanske märkt det – hur vissa nyhetssajter har infört ett annonsformat som tar över din datorskärm när du är mitt inne i en text. Så i stället för att läsa det du ville letar du efter bortklickningskrysset. Minns du vad du såg och tyckte du om att bli skymd och avbruten i din läsning?

I en allt mer mångfacetterad mediemarknad är det inte särskilt märkligt att exempelvis nyhetstidningarna intensivt söker nya annonsformat och lösningar för att säkra sina intäkter. Take-over-banners, en annonsetta innan man kommer till sajten, reklamsnutten innan du får se videoklippet är alla symptom på det allt mer intensiva medielandskapet.

Men. Det har börjat knorras lite här och var. Inte konstigt. Oavsett om det är i Facebookflödet, på nyhetssajten eller på idrottsevenemanget; reklam som ligger i vägen för upplevelsen är irriterande, störande och det är tveksamt om annonsören hamnar i god dager. Ur ett varumärkesperspektiv är det något att begrunda och ta på allvar för en reklamköpare. Hur påverkar reklamen det målgruppen egentligen vill se? Att få positiva omdömen borde vara grundtanken i all annonsering för att locka till köp av en idé, vara eller tjänst.

Billiga kanaler ökar frestelsen

Konverteringen av mailreklam är synnerligen god med tanke på de mycket låga distributionskostnaderna. Så långt allt väl. Om det inte vore för att spam och mailreklam ligger i vägen för det vi vill läsa – nämligen viktiga mail och är en given källa till irritation. Om jag vore annonsör skulle jag nog tänka mig för både en och tre gånger innan jag drog iväg ett massutskick.

Trots det är det så att bra reklam uppskattas. Om den är välgjord, om den har en bra story, om den får oss på gott humör eller berör. I vissa fall är den till och med efterlängtad. Ica är bara ett exempel. I livsstilsmagasinen, motortidningarna och alla andra intressedrivna publikationer är den målgruppsanpassade reklamen en informationskanal som förstärker upplevelsen för läsaren. Till och med bioreklamen är något som de flesta tar positivt i väntan på huvudfilmen. Det handlar om sammanhang och kvalitet.

Lyckad sponsring fungerar på samma sätt. Väldigt få människor minns reklamskylten på arenan, fler minns regnponchon som sponsorn delade ut och som gjorde att man slapp bli blöt på läktaren. När sponsorn bidrar till att göra upplevelsen mer komplett – via exempelvis infrastruktur som bussbolaget som bjuder på tranport till och från eventet, gratis wi-fi på arenan, laddstationer – har ett starkare band etablerats.

Principen är enkel; om du ställer dig i vägen för upplevelsen och tvingar dig på din målgrupp – räkna med att de verkligen vill välja bort dig. Rejält. Den smartare vägen är att förtjäna uppmärksamhet, berätta om ditt erbjudande och agera inom ramen för den etablerade relationen. Då fungerar marknadskommunikationen.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Pretty in ink?

Att visa vem man är genom att använda och/eller välja produkter från särskilda varumärken är inget konstigt, tvärt om är det vedertaget i västvärlden. Vi visar gärna vilka vi är genom våra prylar. Tatueringar är ett annat sätt att uttrycka vem man är och svenskarna har blivit ett av världens mest tatuerade folk. Så det är kanske inte så konstigt att konstigt att varumärkestatueringar börjar göra sitt intåg eftersom det har blivit svårare att ta sig igenom bruset med sin varumärkeskommunikation.

Det har gått 12 år sedan Kitty Jutbring tatuerade in Big Brothers logytyp för 10000 kronor och det var närmast sensationellt då. Nyligen gick Reebok ut med ett erbjudande till Tough Viking-loppets deltagare – att stå för tatueringskostnaden om en person tatuerar in Reeboks Delta-märke. Den som gör den största tatueringen får dessutom ett års sponsorpaket. 94 personer köade för tatuering och 5000 kr i prylar, Camilla Nilsson gjorde en 20 cm stor deltatriangel mot ett sponsorpaket värt 40 000 kr.

– Jag har inget bra svar på varför jag gjorde det egentligen. Men Delta-tecknet står för förändring och jag har varit igenom väldigt mycket förändringar i mitt liv. Jag vet att det är ett billigt reklamtrick från Reeboks sida men det var en jävligt rolig grej och är ett minne för livet, sade Camilla till nyheter 24.

Gör man ett grovt överslag är det ju förstås så att det inledningsvis är en hygglig investering för Reebok – för gissningsvis 300 000 kr skapar de en internationell snackis som även rullar i USA – den stooora marknaden. På redaktionell plats. En gissning är att de fått uppmärksamhet som vida överträffar motsvarande medieinvestering.

Naturligtvis är det inte bara i Sverige det här förekommer: I New York finns exempelvis Rapid Realty – en mäklarfirma – erbjuder sina anställda 15 procents lönelyft om de tatuerar in firmans logo och i Asien är det inte alls ovanligt med skinvertising.

En bra idé?

Det finns ett visst utrymme för eftertanke här. Dels bland dem som erbjuder sig att tatuera in ett varumärke i sitt skinn – men också de varumärken som eventuellt betalar för att det ska göras. För vad är det som säger att den tatuerade är en bra reklampelare om 10 år? Och vad säger att den tatuerade står för varumärket om 10 år?

Än så länge är det så pass ovanligt att det blir uppmärksammat i media och för marknadsförare är det oerhört lockande – kombinationen reklam och PR är ju effektiv. I Reeboks fall är det i sammanhanget rätt passande med taglinen – Pain is temporary, Reebok is forever. Men. När man ser den gigantiska logotypen i den lite rynkigare huden om 30 år – alternativt betalar för att få bort den – då kanske det svider lite.

 

p.s. Bilden av Billy ”The Billboard” Gibby – eller som han ändrat namnet till Hostgator Mel Dotcom – är från Bizarre Magazine. Och ja, han har sålt sitt juridiska namn i samband med en tatuering.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Sponsring: Is the sky the limit?

Det är dags att tänka till vad det gäller sponsring. Medielandskapet är annorlunda och vi exponeras kontinuerligt av budskap i ett allt högre brus. Vem minns en logo på en match? Men väl utförd blir sponsring ett oerhört kraftfullt verktyg för att nå ut med ditt varumärke. 

Ett sponsorskap är en samling förmåner och rättigheter som ger ditt företag/varumärke en möjlighet till att nå ett marknadsföringsresultat tillsammans med det du sponsrar. Rätt använt ger ett sponsorskap ett mervärde, inte bara för din partner utan även partnerns målgrupper och därmed din verksamhets varumärke. Ett väl genomfört sponsorskap skapar positiv uppmärksamhet från alla inblandade – ett trippelt vinn-vinn-vinn. Sponsring handlar om att ömsesidigt vårda relationer, skapa lojalitet och ska användas som katalysator till dina erbjudanden.

Den gamla bilden av sponsring är egentligen en förtäckt form av välgörenhet klädd i en affärskostym och hamnar på CSR-kontot. Företag går in med en slant eller resurser utan egentliga krav på motprestation. Möjligen en logoexponering på plats. Kanske.

Vanligare idag är ett mer affärsmässigt förhållningssätt. Rättighetsinnehavaren (evenemang, klubb, lag, teater, film, tv-shower mm) erbjuder en association som sponsrande företag vill använda i sitt varumärkesarbete. Det sponsrande företaget investerar, skjuter till resurser för att själv sedan berätta för sin omvärld om sitt engagemang. Logoexponering, VIP-evenemang och annat blir viktiga ingredienser i leveransen från rättighetsinnehavaren.

Det finns förstås svårigheter med den här typen av sponsring.

  • Rättighetsinnehavaren behöver resurserna och är kanske mindre nogräknad med hur naturlig associationen är. Sponsorn betraktas nästan som ett nödvändigt ont.
  • För fansen/publiken kan exponeringen uppfattas som störande. Den har inte kommit för att se reklam.
  • För företagen är det svårt att målsätta och ännu svårare att uppnå mål med sin sponsring. Hur vet man om sponsringen är lyckad?

Det finns smartare sponsring. Den som innebär ett tätare samarbete mellan två affärspartners där båda tillför något relevant till upplevelsen. Exempelvis Telias närvaro på Dreamhack som leverantör av uppkoppling för att ”latency kills the game” eller telecomleverantören Orange som sätter upp laddstationer för mobiler på rockfestivaler. Det är exempel på tillfällen när målgruppen uppskattar att sponsorns närvaro.

Du kanske minns Felix Baumgartners hopp i överljudshastighet från yttersta atmosfären? Red Bull tillsammans med GoPro-kameror såg till att du fick se hoppet, som toppbilden i det här inlägget. GoPro-kamerorna är små videokameror som du sätter på kroppen/hjälmen och filmar din egen upplevelse av äventyret. Österrikiska Red Bull sponsrar våghalsiga individer och skapar egna event och när NASA sade nej till hoppet, då sade Red Bull ja. Det här är sponsring som stämmer med företagens image och som går rakt in i målgruppen. Klippen har för övrigt setts drygt 50 miljoner gånger.

blogg_spons_hugoboss

Kopplingen är kanske vid en första anblick inte självklar när det gäller Hugo Boss sponsring av Alex Thomson och hans satsning på ensamkappseglingen runt jorden, Vendée globe. Men. De som följer havskappsegling domineras av Hugo Boss målgrupp – män i medelklass och däröver. Alex presenterade idé om hur han skulle kunna göra något extra för sin sponsor som hakade på. Alex kölpromenad i en Hugo Boss-kostym som spreds på Youtube och har i olika versioner setts drygt 2,3 miljoner gånger. Att gå på kölen på en båt som seglar, kraftigt lutande, är spektakulärt. Att göra det i en snygg Hugo Boss-kostym gör det ännu coolare. Både Hugo Boss och Alex får uppmärksamhet.

 

Hur ska du tänka?

Det spelar egentligen ingen roll hur stort eller litet sponsringsupplägget är, det blir mycket bättre om ditt varumärke har en naturlig koppling till sponsorerbjudandet.

  • Vad kan du som sponsor göra för att förstärka upplevelsen?
  • Är det en sponsring som du kan dra nytta av internt?
  • Hur förstärker engagemanget bilden av ditt företag?
  • Är målgruppen relevant för dig?
  • Går det att mäta utfallet av ditt engagemang och hur?

Genom att svara på frågorna ovan kan du på bättre grunder lägga resurser på sponsringsaktiviteter som för ditt varumärke framåt. Och på sikt – bättre intäkter.

Bilder: Rymdhoppet: Jay Nemeth/Red Bull Content Pool – Kölpromenad: Marc Lloyd/lloyd images

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Content is king…

En färsk undersökning som genomförts av Sveriges annonsörer visar att den starka trenden kring innehållsmarknadsföring – Content Marketing håller i sig. 53 % av de tillfrågade medlemsföretagens marknadschefer säger att de kommer att öka sina investeringar i content marketing under 2014.

En förklaring till att marknadsföring med hjälp av kvalitativt innehåll fungerar, är att den skapar ett tydligt mervärde för mottagaren.

  • Vi blir alltmer selektiva i vårt informationssökande till följd av att bruset i de uppkopplade mediekanalerna hela tiden ökar. Ingen vill ha eller orkar med skräp.
  • Bra Innehåll som stärker eller bekräftar bilden av det ditt varumärke står för, stärker banden till din målgrupp. Om du levererar lite mer än vad som förväntas, blir upplevelsen av ditt varumärke bättre.
  • Bra innehåll som skapar nytta, löser problem eller ger mottagaren en bra upplevelse har en tendens att ”få fötter”. Man delar gärna med sig av en bra historia eller värdefulla tips och råd.
  • Bra historier förmedlas gärna och kanske bäst ”mun till mun”. Har du tänkt på varför sociala medier kallas för just ”sociala”? När människor pratar med varandra om ditt företag eller ditt varumärke och själva för berättelsen vidare, då har du nått så högt det går i värdekedjan.
  • Varumärken kan likt hus byggas av duktiga byggmästare. De kommer dock att ägas av de som befolkar dem. Om du vet vad ditt varumärke står för och vad din målgrupp vill ha så har du fantastiska möjligheter att ta position och göra ditt varumärke till en del av mottagarens egen historia.

En inte alltför vågad gissning är att mer pengar i 2014 års marknadsbudgetar kommer att läggas på produktion av kvalitativt innehåll. I kombination med sjunkande mediakostnader och sociala medier är detta ett framgångsrecept.

En utmaning för många kommer dock att vara insikten om vad som driver och utvecklar det egna varumärket, den egna affären och hur detta ska kommuniceras.

Om detta tipsar branschkollegan JG Communication:

”11 anledningar att börja med Content Marketing” »

Här berättar Andy Wiedlin, Chief Revenue Officer på BuzzFeed om hur Content Marketing skapar intäkter »

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Thomas Boström
Byråchef/Projektledare

Håller ditt företag i längden?

Begreppet hållbarhet har med tiden utvecklats till att även innefatta sociala aspekter som affärsetik, mångfald, jämställdhet, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption.

Logiken kring vad som skiljer hållbart från ohållbart är glasklar. Både för företag och konsumenter. I detta faktum ligger en stor kraft. Den som agerar på ett hållbart sätt har mycket att vinna. Och tvärtom. Hur tar du då vara på kraften och säkerställer att den används till något bra?

Det finns naturligtvis massor av saker som går att utveckla för att ditt företag ska bli mer hållbart. Det kan dock vara svårt att veta vart man ska börja, hur man ska göra och hur mycket resurser man ska lägga på sitt hållbarhetsarbete. Detta är vanliga orsaker till att många företag inte kommer igång eller helt enkelt avstår från att arbeta med hållbart företagande. Företagets fokus och överlevnadsförmåga är naturligt knuten till den egna lönsamheten. Om det är svårt att se hur hållbarhetsarbetet påverkar företagets lönsamhet i positiv riktning åker hållbarhetsfrågan av naturliga skäl ner på prioriteringslistan.

Är hållbart företagande lönsamt företagande?

Konsultföretaget McKinsey ville redan 2009 ta reda på detta så man genomförde en stor undersökning bland ekonomichefer, professionella investerare och experter inom hållbart företagande (CSR). Resultaten visade följande:

– Effekter på företagets lönsamhet genom arbete med hållbarhet i bolagsstyrningen:

  1. Bibehåller företagets anseende och/eller varumärkeskapital – 79 %
  2. Attraherar, motiverar och behåller kompetent personal – 52 %
  3. Möter samhällets förväntningar på gott föredöme – 43 %
  4. Ökar effektiviteten och sänker kostnader – 39 %
  5. Skapar tillväxtmöjligheter – 35 %
  6. Förbättrar riskhantering – 24 %
  7. Stärker konkurrenskraften – 14 %
  8. Förbättrar tillgången till kapital – 3 %

Källa: McKinsey CFO Survey 2009, ”Where value comes from”

blogg_hallbartilangden

 

 

Helt tydligt är att hållbarhet är viktigt för det egna företagets varumärke. Ett starkt och hållbart varumärke är vinnaren bland dagens och framtidens medvetna konsumenter. Enkelt sagt den man vill ha att göra med när det är dags att göra affär.

En annan viktig faktor är att de som arbetar i ditt företag känner sig mer motiverade och delaktiga, vilket gör dem mindre benägna att söka sig vidare mot nya utmaningar. Kompetenta, unga arbetssökande lägger dessutom betydande vikt vid dessa frågor när de söker och utvärderar jobbalternativ på arbetsmarknaden.

När du bestämt dig (det är det viktigaste) för att ta tag i företagets hållbarhetsarbete finns massor av hjälp att få beroende på hur företagets behov och förutsättningar ser ut. Företagarorganisationer, ALMI eller privata konsulter kan hjälpa dig komma igång med rådgivning, stöd och praktiska aktiviteter.

Låt världen veta!

En viktig sak som ofta lätt förbises när det praktiska hållbarhetsarbetet är igång, är att berätta för omvärlden vad ditt företag konkret gör på olika områden. Det är ju trots allt först när kunder, konsumenter, arbetssökande, media med flera vet vad du gör som du får full effekt av ditt hållbarhetsarbete.

Genom att berätta blir du också en av de som aktivt flyttar fram positionerna i hållbarhetsfrågan. Dina konkurrenter måste vara minst lika hållbara som du. Kunderna lär sig vad man minst kan förvänta sig eller kräva av ett hållbart företag. Man skulle kunna kalla det för hållbar marknadsekonomi där det inte finns någon konflikt mellan hållbarhet och långsiktigt värdeskapande.
Doing well by doing good.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Thomas Boström
Byråchef/Projektledare

Alla älskar en bra historia

Vad skiljer en bra berättelse från en dålig? Det första är förstås att man har en historia att berätta. Det andra är att språket är anpassat för den man vänder sig till. Och det tredje och avgörande är h u r historien berättas.

Hjärnan strävar efter att förstå sammanhang och fyller med hjälp av vår fantasi i tomrum. Men om de vita fläckarna blir alltför många, till exempel om berättelsen missar att etablera vem det handlar om, var man befinner sig eller när allt inträffar blir det obegripligt. En bra historia dör med andra ord i samma ögonblick som du berättar den på fel sätt.

Det här visste de gamla grekerna för flera tusen år sedan. Vi fungerar på samma sätt nu som då. Möjligen är vi mer otåliga idag, och det ställer ytterligare krav på att berättelsen har rätt upplägg för att verkligen nå fram.

Den dramaturgiska kurvan är nyckeln. Den används med framgång i olika variationer inom teater, film, litteratur och reklam. Med rätt beståndsdelar blir berättelsen inte bara begriplig – den fångar oss och blir omöjlig att värja sig mot. Precis som vi vill. Allt annat är bortkastad tid.

 

blogg_brahistoria_dramatiskkurva

Den klassiska dramaturgiska modellen i korta drag:

  • Anslag – inledning som skapar förväntningar, ger en hint om handingen
  • Presentation – klargör karaktärer och huvudkonflikt
  • Fördjupning – ger oss bakgrund, beskriver hjälte och bov, skapar sympati
  • Upptrappning – konflikten eskalerar
  • Vändningar – ett antal överraskningar, nya förutsättningar
  • Klimax, upptrappningen når sin topp, konflikten avgörs
  • Avtoning – problem reds ut, känslor bearbetas, sensmoralen serveras

Ett exempel inom reklamvärlden med ett tydligt dramaturgiskt grepp är telecomleverantören 3:s Mannen från U.N.C.L.E.-inspirerade ”Mannen från 3” som rullat i tv sedan 2012.

Men man behöver inte alltid ta den långa vägen. Storytelling kan med fördel kokas ner till de viktigaste ingredienserna. Kevin Allen, Ragan´s PR Daily, har en lysande metafor:
“Man, Bear, Door.” Din protagonist (personen) vill något (gå ut genom dörren) men något står i vägen (björnen).  Det här är en berättarmodell i sin enklaste form, där konflikten är så uppenbar att hjärnan inte kan motstå att skapa egna bilder.
Som en bra historia ska göra.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Helena Bredberg
Copywriter/Content Creator

Tålamod

Smaka på ordet: Tålamod. Tålamod börjar bli en bristvara – inte minst bland marknadsförare som söker idelig förnyelse i den stora reklambruset. Samtidigt är det oftast just tålamodet som skapar vinnare.

Svenska folket gillar reklam – om den är bra. Och bra blir den om den är konsekvent och har charm. Den främsta reklamkanalen är fortfarande TV och det är där bra reklamfilmer t.o.m. blir folkkära. Att Cindy lämnar Icas filmer kommenteras i nyhetstidningarna, Judith och Judith är ett begrepp och deras version av Gangnam funkar utmärkt.

Hårddrar man det är det är tålamodet – att stanna vid ett koncept och utveckla det inom ramen för den ursprungliga idén – som är en avgörande framgångsfaktor. Ica-stig, Comhem, Tele2 med fåret Frank, ”3 och dom andra” tillhör dem som brutit igenom bruset för att de varit tålmodiga och konsekventa – samtidigt som de förändras inom konceptets ramar.

Andra har varit nära men tappat bort bollen på vägen – Teliafamiljen somnade in och blev ersatt av något tråkigare (de hade kanske behövt den som motpol till de politiskt tveksamma affärerna). Gina Tricot använde samma fotomodell i åtta år. Hon signalerade direkt vem som hade nyheter varje vecka – idag är det svårt att skilja Gina från Ellos, eller Cubus eller … ja, hela branschen.

Kill your darlings. Eller inte.

Tricket är att veta när man har något bra och vårda det. Det är minst lika viktigt som att veta när man inte ska gå vidare med ett koncept.

Det finns några saker att ta med sig:

  • Tålamod ska inte förväxlas med saktfärdighet eller tröghet. Det tar tid att bygga styrka i ett varumärke.
  • Gör analysen först – för att säkra att kommunikationen verkligen speglar ditt företag. Och om du tror på idén – kör och låt den verka. När du själv har tröttnat, fortsätt. Då har den börjat sätta sig.
  • Kolla av att målgrupperna inte tröttnar innan du gör det. Om det händer, ta reda på vad som är stör och åtgärda. Det kan ju faktiskt vara så att du inte behöver förändra särskilt mycket.

Framgång bygger ofta på tålamod. Tålamod handlar nog mest om att tåla kritik och mod att vara konsekvent. Och inte byta koncept ”bara för att”.

Har du några funderingar, synpunkter eller andra tillmälen – mejla.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Berätta din egen historia

Varför ska man berätta? Faktum är att det kommer att berättas om dig och ditt företag oavsett om du vill det eller inte. Hur du bemöter dina kunder, hur begåvat du löser deras problem och om du är förtroendeingivande. I det perspektivet blir det närmast självklart att själv ta kontroll över en del av din historia så att den stämmer med dig, ditt företag och din profil.

Det har nog alltid funnits historier om företag, om medarbetarna och hur de började. Historier som hjälper till att skapa ett företags själ. Internt hjälper det till att skapa en gemensam företagsanda och en emotionell drivkraft i arbetet. Intern storytelling kan vara en avgörande framgångsfaktor för ett företags externa framgångar. Historierna om Ingvar Kamprads småländskt ekonomiska sinne fungerar både internt och externt.

Det finns förstås mängder av sätt att berätta sina historier. En del använder reklam, andra väljer att berätta muntligen eller via sociala medier. Det gemensamma för alla delarna är att den som lyssnar vill lyssna och det enda sättet att lyckas är att berätta sin story på ett intressant sätt.

På journalistutbildningarna lär man ut nyhetsvärdering – alltså vad som blir en bra story. Av en händelse passar mycket in på storytelling: Ligger berättelsen geografiskt nära eller nära i tid, är den mänsklig, oväntad, finns en konflikt, vilken konsekvens får konflikten, finns en framträdande eller välkänd person och är storyn underhållande? Då är du på banan.

Kortlistan för en story

  1. Vem handlar den om?
  2. Vem ska höra den och varför ska de lyssna?
  3. Vad vill du ha sagt? Sensmoralen?
  4. Var finns dramatiken, konflikten?

Grunden är att din berättelse lyckas bättre om den är mänsklig  och de emotionella värdena i den kan fungera som en kompass – för medarbetare och kunder. För att fungera bra behöver berättelsen vara sann, eller åtminstone sannolik. En osannolik historia kan båda vara fantastisk och underhållande – men skulle den dessutom vara sann tar den skruv ordentligt. Då berättas den vidare av lyssnaren. Det är viral marketing på riktigt.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Gamla nyheter blir som nya

En konsekvens av de sociala mediernas påverkan är viral rundgång. Den som uppstår när gamla ”nyheter” – sanna eller falska – upptäcks av nya människor och flyger igenom nätverken igen.

Det finns flera saker som driver på fenomenet viral rundgång: Brist på källkritik är en, en annan är allas vår nedärvda förmåga att snabbt och automatiskt skapa ett sammanhang och ”sanning” som vi sedan inte orkar utmana. Lägg till det en önskan om att vara först med nyheter och en formidabel cocktail har skapats. En som kan sänka människor och företag på nolltid. Ingen rök utan eld heter det ju.

Om du eller ditt företag är föremålet för uppmärksamheten, vet du hur du ska hantera det? Det är svårt att värja sig emot när det redan har hänt men det finns några aspekter som man kan ha i åtanke:
• Varifrån kommer informationen som sprids?
• Hur sann är den?
• Vilka konsekvenser får det för mig, min verksamhet och medarbetare?

För företag som hanterar stora mängder kunder, har webben som en viktig säljkanal eller arbetar i branscher som kräver ett stort mått av förtroendekapital – flyg, banker, försäkringar med mera – kan det göra riktigt ont att gå i backen.
Nyckeln för att lösa den här problematiken är förberedelse och systematik. Precis som i allt PR/kommunikationsarbete. Tänk igenom hur du ska bemöta eventuella problem, sätt upp en actionplan med ansvarsområden. Om du råkar ut för en mediastorm kan du metodiskt möta problemen och kanske rent av dra fördel av uppmärksamheten.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Reklam eller PR – måste man välja?

Vi har sagt det förut. Allt kommunicerar. Vi kan också konstatera att man kan förändra allas liv med kommunikation. Som en konsekvens därav är det kanske läge att få samverkan i kommunikationen och se till helheten?

Tiden är sedan länge förbi när reklambyrån bara gör reklam utan att se till den större bilden, likväl som PR-byrån inte längre kan förlita sig på att journalister och andra opinonsbildare för fram ditt budskap.

Med sociala medier där målgrupperna själva hjälper (eller stjälper) dina budskap blir gränserna mellan de olika byråtyperna mer luddig. Speciellt när PR-byråerna adderar traditionella reklamtjänster och reklambyråerna adderar PR-kompetens.

Får vi komma med ett tips: Bortse från dem som säger att reklam, eller PR, är det allena saliggörande. Det är helt enkelt inte sant.

I grunden ska PR- och reklambyråerna börja med samma arbete: En grundlig nulägesanalys är utgångspunkten för all strukturerad kommunikation. Den är basen för hur du kommunicerar och vilka budskap du ska föra fram. Det är egentligen ditt bärande budskap och målgrupper som styr vilken väg du ska ta, om du ska fokusera på förtjänta medier eller köpta vid sidan av dina egna kanaler (hemsida, butik, FB-konto, Linkedin o.s.v.).

Kommunikativa strategier avgörs av förutsättningarna: resurser, målgrupp, budskap.  Att få alla discipliner att samverka är enligt vår erfarenhet en klar framgångsfaktor. Den samordningen förtydligar bilden av dig och vad du står för och den är A&O eftersom allt kommunicerar.

Så varför inte använda både reklam och PR för att nå fram?

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Cry wolf: Om sanning och fejk

Hitta på en sanning, förmedla den så att medier tror på den och berätta att det var ett lurendrejeri för att peka på det egentligen skulle förmedlas. Sätten att nå ut med sitt budskap har börjat ta nya vägar. Och fler ropar ”varg” för att få uppmärksamhet.

Exemplen har genom de senare åren varit flera och det verkar som att det dessutom blir vanligare. I och med det borde blufferna också bli mindre framgångsrika.

Några har varit lite roliga – som att Tommy Nilsson bytte namn till Tommy Black, hyllade hårdrockaren i sig på den nysläppta plattan. Sedan visade det sig att allt var ett upplägg för lanseringen av Marabous lakritschoklad Black. Kampanjen, signerad av en av Sveriges mer namnkunniga byråer skapade onekligen ett visst buzz. Nu hade det varit kul att veta  hur mycket mer choklad som egentligen såldes eller om Tommy Nilsson sålde många fler plattor än vanligt. Och om hans karriär fick en varaktig boost. Kanske inte.

Nu har vi sett bluffen Miss Skinny – en introduktion av en fiktiv butik som bara sålde damkläder i size zero. Bakom kampanjen låg byrån Shout på uppdrag av riksföreningen mot ätstörningar Frisk & Fri. Vi har också sett restaurang Dill, ytterligare en fejkad historia; Stjärnkrögare använder mat från lågpriskedja för att visa att de också har bra råvaror.

Nyhetsmedia har kastat sig över de här ”nyheterna”. Och – får man förmoda – insett att deras faktakoll har lämnat en del övrigt att önska. När bluffen avslöjats borde de, precis som alla andra känna sig lurade. Som konsument blir man kanske road. Första gången. Sedan blir det bara frustration och irritation kvar.

Vem vill satsa på det för att skapa likeability?

Sens moral: Om du väljer vägen att ljuga ännu mer för att väcka mer uppmärksamhet – vem kommer att tro på dig sedan?

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Har du rätt image?

Din image är ett resultat av hur du hanterar din varumärkeskommunikation. En vanlig missuppfattning är att man blandar samman varumärke, profil och logotyp. Det hänger samman, men är långt, långt ifrån hela sanningen.

Varumärken har ett värde, det är de flesta överens om. De flesta håller också med om att ett starkt varumärke är bättre än ett svagt.

När det gäller varumärkesarbete finns det ett par saker att hålla reda på:

  1. Identitet är dina hårda fakta, ditt erbjudandes innehåll, hur många anställda du har, var du har dem och var dina kunder finns. Helt enkelt: Vad du är.
  2. Profil är din logo, dina färger, hur du tilltalar din målgrupp, det budskap du sänder ut, kort sagt vem du säger att du är.
  3. Image är det som dina kunder tycker att du är, hur de uppfattar det du sänder ut. De berättar för andra vad de tycker om dig. Speciellt om de inte tycker om dig.

Teorin är att ju mer Identitet, Profil och Image stämmer överens, ju tydligare varumärke.

Du har kontrollen över din identitet och profil och för att få dina kunder att dela din bild behöver du vara konsekvent i ord och handling – och vara uthållig. Anta att du och dina kunder tycker att närhet är viktigt, då behöver du sannolikt vara det fysiskt, svara i telefon osv. I annat fall finns en stor risk för närheten anses falsk och det i sin tur påverkar hela din image. Allt kommunicerar som bekant.

När identitet och profil linjerar är det lättare för dina kunder att tolka dig och ge dig den image du eftersträvar. Med ett tydligare varumärke blir det enklare att nå och överträffa kundernas förväntningar. Och det är ett sätt att nå större lönsamhet.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Något för alla eller allt för några: Våga välja!

Oavsett vad du har för erbjudande – har du bestämt dig för vilken målgrupp det är som ska älska ditt varumärke?
Det är en tung strategisk fråga där svaret inte kan vara ”alla”.

Betraktar du framgångsrika varumärken märker du har de alla siktat in sig på primära målgrupper: Ikea för prismedvetna inredare, Apple för dem som anser att design är en viktig del av prestandan, Bentley för dem som vill visa sin prestige, Coop för dem som prioriterar gemenskapstanken. Det gäller inte bara konsumentmarknadsföring; det är påtagligt inom B2B eftersom det inte är företag som talar med varandra, det är individer med känslor och preferenser.

Man kan säga att ju mindre man har ägnat sig åt att definiera sin målgrupp, ju bredare ett varumärke är eller ju mer generiskt erbjudande, desto viktigare blir priset för att kunna konkurrera. Matvaruaffärer, bensinmackar, flygresor är allmängods där priskänsligheten är stor. Det är också här vi hittar kundklubbar, förmåner och bonussystem som ska skapa kundlojalitet.

Förmågan att skapa ett egen nisch som varumärke märks kanske extra tydligt när du ska köpa dator. Du kan köpa en bra PC relativt billigt. Det blir kanske en Sony, en Dell, en Fujistu-Siemens. De är alla jämförbara. Eller så köper du en Mac med motsvarande prestanda och får helt enkelt vara beredd på att betala mer. För Macen är ju lite mer än en dator. Apple har lyckats skapa sig en position som fritänkande där de utgår från användarens behov snarare än teknikerns och det har gjort Apple till ett av världens högst värderade bolag. Think different.

Framgångsrika varumärken berättar för alla vad de står för, även för dem som inte är målgruppen. Eller som marknadsföringsgurun Philip Kotler konstaterat:
The art of marketing is the art of brand building. If you are not a brand, you are a commodity. Then price is everything and the low-cost producer is the only winner.

Mer om det här kan du hitta i en presentation av Idris Motee – 60 Minute Brand Strategist:  http://www.slideshare.net/imootee/60-minute-brand-strategist-limited-edition

 

p.s. När man tänker efter är det möjligen Facebook som lyckas med konststycket att vara för alla – men det kostar å andra sidan inget annat än din egen tid att konsumera. Hur mycket skulle du vara beredd att betala?

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Förkortningar, förkortningar …

I vår nya, sköna värld har det möjligheterna att nå sin målgrupp. Och med ökade valmöjligheter med lika stram budget blir det svårare att välja rätt kanaler.

Dags att sortera lite:
POE är en förkortning för Paid, Owned and Earned media – alltså köpt ytrymme, egna kanaler och förtjänta media – alltså omnämnanden i traditionella och sociala medier. När du planerar din kampanj kan det en god idé att tänka ut hur de ska samverka för bäst effekt.
Vilka medier det slutligen blir handlar om vilka kunder du vill nå, vilka resurser du har och var i köpprocessen kunderna befinner sig. Alltså kommunikationens ABC; ambition, barriär och utmaning (challenge).

Förr beskrevs köpmognadsprocessen ofta som AIDA (Attention, Interrest, Desire och Action) och faktum är att det fortfarande är en ganska bra tumregel att använda när du tänker mediaval. Så här ser vi det:

  • TVs, dagspress, radios och veckomagasin är bästa gren är för att skapa bred uppmärksamhet, intresse och i viss mån efterfrågan.
  • Förtjänt mediautrymme och väl utförd produktplacering är multipelt värd jämfört med betalda reklamplatser.
  • Är din produkt, tjänst eller idé tillräckligt spektakulär kan du skapa uppmärksamhet, intresse och efterfrågan helt i sociala medier.
  • Online via sökord, den egna webbplatsen och butiken är rätt när det är dags för kunden att göra något, att handla.
  • Relationsbyggande, kundvård och generera återförsäljning via sociala medier fungerar utomordentligt bra. Här är kunderna dina vänner som marknadsför dig i sin bekantskapskrets. Skulle de vara dina fiender, då kommer du märka det här först av allt.

Det är kanske läge att lägga till ett ”S” för sharing till AIDA?

 

Ps. Lästips: Anthony Young, Brand media strategy – integrated communications planning in the digital era. Välrenommerad bok i ämnet.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

B2B är lika med P2P

Traditionellt har B2B-marknadsföring handlat om att visa produkter eller tjänster, dess prestanda för att sedan överlåta till kunden, läsaren, att själva sortera och förstå förträffligheten med erbjudandet. Är inte det lite märkligt?

Marknadskommunikationen riktad till företag sker egentligen på samma villkor som konsumentkommunikation. För att få verkan blir den insikten kanske ännu viktigare i B2B-kommunikation.

  1. Business 2 Business är egentligen Person 2 Person. Kundföretaget representeras alltid av människor – som har känslor.
  2. Ju mer komplext ett erbjudande är, ju viktigare blir de emotionella värdena och intrycken.
  3. Word of mouth är fortfarande den starkaste marknadspåverkaren – enligt Forrester Research anger 84 procent att WOM påverkat köpbesluten. Vi lyssnar på de som har provat säljarens vara eller tjänst, om de dessutom är kända gör vi det i ännu högre grad.

Så vad innebär det?
Sätt dig in i kundens situation, se problemet ur kundens perspektiv. Ta med de emotionella värdena och förenkla bilden av vad du löser för problem. Berätta hur tryggt och säkert du gör det.

Ett sätt att berätta det är att förändra sin kommunikation och skapa likeability. Då handlar det inte om att skaffa gilla-tummar i sociala medier – snarare skapa marknadsföring med personlighet, som särskiljer sig. Via köpt reklamplats, hemsidor, sociala medier och för all del, välformulerade brev.

Använd dem som gillar dig och ditt erbjudande – ge dem mervärden som uppmuntrar dem att berätta om dig i ännu mer positiva ordalag.

Som människor gillar vi att lära oss saker på våra villkor och tricket är att erbjuda just det. Riktigt bra reklam stör inte, den inspirerar och om du är den som inspirerar och förstår kundens verkliga behov – då har du ett försprång framför dina konkurrenter.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Same, same, but different

De sociala medierna växer, det är säkert. Dessutom blir de allt fler och med det ökar osäkerheten och kravet på att välja rätt kanal. Men få för all del inte panik, för när allt kommer omkring gäller den gamla sanningen AIDA fortfarande.

2012 hade Facebook närmare 4,5 miljoner svenska konton, twitter ca 500000 konton – lägg därtill Instagram, pinterest, tumblr, msn, google+ och… ja listan blir lång och det talas mycket om sociala medier. Och kanske är det lätt att stirra sig blind på de stora talen – den viktiga frågan är: Finns dina nuvarande och blivande kunder i de sociala medierna och hur kan du dra nytta av det?

Mycket ÄR annorlunda. men inte allt. Dina kunders resa med dig följer den i marknadssammanhang klassiska AIDA-modellen med en twist – Attention, Interrest, Desire och Action följs av Sharing. När kunderna delar med sig av sina erfarenheter, muntligen eller via sociala medier skapar de effektiv marknadskommunikation till sin bekantskapskrets om dig. Har kunden en god upplevelse av dig är det en bra sak. Gör du fel, då kommer du att märka av det också och dåliga nyheter sprider sig ännu fortare.

Det blir allt vanligare att varumärken väljer att kommunicera via digitala medier, via så kallade influencers (påverkare) och deras följare med vänner. Marknadskommunikationen upplevs då som något positivt – den kommer ju från en trovärdig bloggare och kompisarna. Men. Om varumärket och påverkarna blir FÖR reklaminriktade sjunker trovärdigheten som en sten. Det är lite som illa genomförd produktplacering i tv/filmproduktioner – som förstör mer än den tillför ditt varumärke. När allt kommer omkring handlar det engagera din målgrupp, inte avbryta den.

Traditionella medier som TV, radio och print har fortfarande en viktig roll att spela. Fundera över vilka kunder du vill nå, dina ambitioner, vilka resurser du har och var i AIDAS-processen dina kunder befinner sig. Det är en bra början till rätt medieval och till effektivare kommunikation av ditt varumärke.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation