Låt känslorna styra mer

Vi lever i en värld som är nu. Flyktig, osäker, komplex, tvetydig och sprängfylld med teknik. Människor gillar teknik. Och älskar andra människor. Hur gör du för att lyckas?

I den stora mätbarhetens tidevarv, där allt vi gör blir till big data som sedan kan användas i marknadskommunikationen för att nå ut med budskapen vid exakt rätt tillfälle, är det lätt att tro att marknadsföring är en mekanisk maskin. Men det är bara halva sanningen. Big data är bra. Big data med känslor är fantastiskt.

Känslor slår logik och skapar rörelse

Ytterst är vi alla människor som styrs av känslor. Självklart finns det människor som hävdar att deras beslut styrs av logik, speciellt om det handlar om stora affärsbeslut med mycket pengar på spel. Det är i visst mått ett självbedrägeri. Vi är alltid människor som styrs av känslor, oavsett om vi jobbar eller är privata.

Stora beslut är i huvudsak känslostyrda. I vissa fall trotsar de logiken. Hur vet du att du gör rätt när du väljer livskamrat? De flesta blir förälskade, ibland också i ”fel” person och fattar avgörande beslut som påverkar resten av livet. Det är inte statistik, matematik eller logik som styr det valet.

När beslutet väl är taget är känslorna också det som skapar rörelsen. Som skapar lojalitet och gör det till och med mot bättre vetande.

Vad har det här med varumärke att göra?

Det enkla svaret är: En hel del. Varumärkesarbete handlar om att först få människorna i målgruppen att gilla dig – sedan att älska dig.

Precis som i kärlek kan du inte diktera vad föremålet för din ömma låga ska tycka och känna – det enda du kan göra är att visa din uppskattning, respekt och önskan om att den andra tycker om dig för det. Om tycke uppstår kommer den personen att bli din partner och tala väl om dig.

Alltså: Låt andra bygga ditt varumärke. Du kan förse din omvärld med materialet – genom ditt sätt att göra affärer, ditt sätt att berätta om drömmar och känslor och genom att dela med dig av dem i din kommunikation. Låt människor bli en del av din dröm. Sedan är det de som tar vid och skapar ditt varumärke. Det är dina kunder som har makten och de kommer att reagera med sitt hjärta. Om du delar en historia som berör.

Människor söker inspiration

Gå från mekanisk bearbetning, matematik och statistik (som är allmän egendom) till bra historier som människor vill delta i och berätta vidare om du vill lyckas bättre än konkurrenterna.

Använder du ingredienser som mystik, sensualism och intimitet i din kommunikation – sådant som skapar stora känslor – kan du få människor att vara med och föra din historia vidare till andra.

Med tekniska möjligheter som exempelvis selektering, seo/sem, och programmatics kan du träffa dina kunder precis när de vill bli inspirerade och roade. När känslor och idéer tar stöd i tekniska möjligheter – det är då omvälvande idéer får fart och det är så du startar en rörelse. Låt inte fakta komma i vägen för ditt goda omdöme.

 

PS. Har du möjlighet att lyssna till Kevin Roberts från Saatchi&Saatchi – gör det.

 

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Tålamod

Smaka på ordet: Tålamod. Tålamod börjar bli en bristvara – inte minst bland marknadsförare som söker idelig förnyelse i den stora reklambruset. Samtidigt är det oftast just tålamodet som skapar vinnare.

Svenska folket gillar reklam – om den är bra. Och bra blir den om den är konsekvent och har charm. Den främsta reklamkanalen är fortfarande TV och det är där bra reklamfilmer t.o.m. blir folkkära. Att Cindy lämnar Icas filmer kommenteras i nyhetstidningarna, Judith och Judith är ett begrepp och deras version av Gangnam funkar utmärkt.

Hårddrar man det är det är tålamodet – att stanna vid ett koncept och utveckla det inom ramen för den ursprungliga idén – som är en avgörande framgångsfaktor. Ica-stig, Comhem, Tele2 med fåret Frank, ”3 och dom andra” tillhör dem som brutit igenom bruset för att de varit tålmodiga och konsekventa – samtidigt som de förändras inom konceptets ramar.

Andra har varit nära men tappat bort bollen på vägen – Teliafamiljen somnade in och blev ersatt av något tråkigare (de hade kanske behövt den som motpol till de politiskt tveksamma affärerna). Gina Tricot använde samma fotomodell i åtta år. Hon signalerade direkt vem som hade nyheter varje vecka – idag är det svårt att skilja Gina från Ellos, eller Cubus eller … ja, hela branschen.

Kill your darlings. Eller inte.

Tricket är att veta när man har något bra och vårda det. Det är minst lika viktigt som att veta när man inte ska gå vidare med ett koncept.

Det finns några saker att ta med sig:

  • Tålamod ska inte förväxlas med saktfärdighet eller tröghet. Det tar tid att bygga styrka i ett varumärke.
  • Gör analysen först – för att säkra att kommunikationen verkligen speglar ditt företag. Och om du tror på idén – kör och låt den verka. När du själv har tröttnat, fortsätt. Då har den börjat sätta sig.
  • Kolla av att målgrupperna inte tröttnar innan du gör det. Om det händer, ta reda på vad som är stör och åtgärda. Det kan ju faktiskt vara så att du inte behöver förändra särskilt mycket.

Framgång bygger ofta på tålamod. Tålamod handlar nog mest om att tåla kritik och mod att vara konsekvent. Och inte byta koncept ”bara för att”.

Har du några funderingar, synpunkter eller andra tillmälen – mejla.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Reklam eller PR – måste man välja?

Vi har sagt det förut. Allt kommunicerar. Vi kan också konstatera att man kan förändra allas liv med kommunikation. Som en konsekvens därav är det kanske läge att få samverkan i kommunikationen och se till helheten?

Tiden är sedan länge förbi när reklambyrån bara gör reklam utan att se till den större bilden, likväl som PR-byrån inte längre kan förlita sig på att journalister och andra opinonsbildare för fram ditt budskap.

Med sociala medier där målgrupperna själva hjälper (eller stjälper) dina budskap blir gränserna mellan de olika byråtyperna mer luddig. Speciellt när PR-byråerna adderar traditionella reklamtjänster och reklambyråerna adderar PR-kompetens.

Får vi komma med ett tips: Bortse från dem som säger att reklam, eller PR, är det allena saliggörande. Det är helt enkelt inte sant.

I grunden ska PR- och reklambyråerna börja med samma arbete: En grundlig nulägesanalys är utgångspunkten för all strukturerad kommunikation. Den är basen för hur du kommunicerar och vilka budskap du ska föra fram. Det är egentligen ditt bärande budskap och målgrupper som styr vilken väg du ska ta, om du ska fokusera på förtjänta medier eller köpta vid sidan av dina egna kanaler (hemsida, butik, FB-konto, Linkedin o.s.v.).

Kommunikativa strategier avgörs av förutsättningarna: resurser, målgrupp, budskap.  Att få alla discipliner att samverka är enligt vår erfarenhet en klar framgångsfaktor. Den samordningen förtydligar bilden av dig och vad du står för och den är A&O eftersom allt kommunicerar.

Så varför inte använda både reklam och PR för att nå fram?

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Cry wolf: Om sanning och fejk

Hitta på en sanning, förmedla den så att medier tror på den och berätta att det var ett lurendrejeri för att peka på det egentligen skulle förmedlas. Sätten att nå ut med sitt budskap har börjat ta nya vägar. Och fler ropar ”varg” för att få uppmärksamhet.

Exemplen har genom de senare åren varit flera och det verkar som att det dessutom blir vanligare. I och med det borde blufferna också bli mindre framgångsrika.

Några har varit lite roliga – som att Tommy Nilsson bytte namn till Tommy Black, hyllade hårdrockaren i sig på den nysläppta plattan. Sedan visade det sig att allt var ett upplägg för lanseringen av Marabous lakritschoklad Black. Kampanjen, signerad av en av Sveriges mer namnkunniga byråer skapade onekligen ett visst buzz. Nu hade det varit kul att veta  hur mycket mer choklad som egentligen såldes eller om Tommy Nilsson sålde många fler plattor än vanligt. Och om hans karriär fick en varaktig boost. Kanske inte.

Nu har vi sett bluffen Miss Skinny – en introduktion av en fiktiv butik som bara sålde damkläder i size zero. Bakom kampanjen låg byrån Shout på uppdrag av riksföreningen mot ätstörningar Frisk & Fri. Vi har också sett restaurang Dill, ytterligare en fejkad historia; Stjärnkrögare använder mat från lågpriskedja för att visa att de också har bra råvaror.

Nyhetsmedia har kastat sig över de här ”nyheterna”. Och – får man förmoda – insett att deras faktakoll har lämnat en del övrigt att önska. När bluffen avslöjats borde de, precis som alla andra känna sig lurade. Som konsument blir man kanske road. Första gången. Sedan blir det bara frustration och irritation kvar.

Vem vill satsa på det för att skapa likeability?

Sens moral: Om du väljer vägen att ljuga ännu mer för att väcka mer uppmärksamhet – vem kommer att tro på dig sedan?

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Du är inte så rationell som du tror.

Det är ingen. Nobelpristagaren Daniel Kahnemans bok ”Tänka, snabbt och långsamt” är för dig som vill få grepp på kommunikation och hur vi människor är funtade.
Den har en hel del med reklam och marknadsföring att göra.

Vad är det som gör att viss kommunikation funkar bättre än annan och varför gör den det? Svaren ligger i hur våra hjärnor arbetar – enligt Kahneman har vi två olika tankesystem som arbetar parallellt: Det ena sköter sig helt själv, initieras av intryck och agerar blixtsnabbt, det andra är då vi medvetet tänker och analyser, aktivt söker logiska svar på problem – en långsammare och jobbig procedur.

Eftersom de flesta av oss vill framstå som intelligenta, rationella, tänkande och logiska kan det bli lite jobbigt att konstatera att vi hela tiden försöker hitta genvägar och låta det  snabba systemet hitta lösningar. Vi föredrar att inte tänka efter (det är ju jobbigt), vi gissar, vi har förutfattade meningar och hittar samband där det inte finns några eftersom det sker helt utan ansträngning. Det här får en del konsekvenser för kommunikation och marknadsföring. Bland annat:

• Fler samtidiga budskap förvirrar mer än de tillför eftersom vi som läsare aktivt måste sortera och värdera. Vilket vi oftast inte vill. Ju mer detaljerade vi är i argumentation och beskrivning, desto mindre minns läsaren.

• I en kamp mellan emotionella och rationella argument vinner de emotionella.

• Humor är ett effektivt vapen får att få människor att lyssna.

• ALLA har förutfattade meningar och vi är obenägna att ändra dem. Hjärnan söker minsta motståndet, därför har vi svårt att ändra ståndpunkt.

Det här är egentligen inga nyheter. Icke desto mindre förbises de här punkterna ideligen i marknadskommunikation. Det beror förstås på att vi som människor ofta har en övertro till vår egen förträfflighet, speciellt om vi är framgångsrika och får det bekräftat. Fast om man får tro Kahneman är det ett självbedrägeri, eftersom det mesta handlar om slumpen ändå.
Läs boken, så förstår du mer.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

2,8 sekunder

Det är så länge en genomsnittlig vuxen person orkar hålla intresset uppe: Alltså en rubrik eller 140 tecken. Vi har blivit rubrikläsare.
I alla fall om man får tro Peter Shankman, amerikansk författare och entreprenör inom marknadskommunikation. En kommunikativ utmaning om du vill nå igenom med argument och budskap.

Och hur löser man det? Genom att skriva bra och göra det kort. Servera ditt budskap lättförståeligt och i små munsbitar. Information som din läsare faktiskt blir nyfiken av, som driver läsningen vidare. Det finns ett buzzword för det här: Att skapa ”Snackable content”, innehållsrika munsbitar.

Tankgången är ungefär så här:
I det moderna samhället blir vi alla bombade av budskap och information. I bruset blir det alltså viktigare för att bli snabbare på att fånga uppmärksamheten och att göra det genom att berätta med text, i bild eller rörligt – något som läsare tycker är lika intressant som du gör.

Men man ska inte bjuda på hela chipspåsen på en gång – man ger lite i taget. Är det gott kommer den bjudne tillbaka och vill ha mer av det som bjuds.
Förresten, kul att du fortfarande är med och läser, du har ju uppenbarligen ägnat det här mer än 2,8 sekunder.

Det finns fler skäl än ett till att ägna sig åt snackable content:

  • Antalet små skärmar, som exempelvis smartphones, små surfplattor ökar. Alltså vill vi egentligen ha kortare läsningen än den här texten.
  • Vi konsumerar information och media både mer och snabbare.
  • Du kan visa djup, insikter och kunskap i korta budskap, videor med mera. Speciellt om du och målgruppen har liknande erfarenheter eller delar historier. (Albert Einstein skrev E= mc2 och för en fysiker förklarade han då hur energi och massa förhåller sig till varandra och hur massa konverteras till energi i hela universum.)

Det är rimligt att anta att din målgrupp knappast kommer att bli mindre otålig med tiden.
Tack för att du har läst så här långt.

 

P.s. Som kontrast till detta fungerar sökmotorerna tvärt om: Ju längre text, desto viktigare och därmed högre sökmotorrankning. Mellan 6 000 och 12 000 tecken. Som jämförelse är den här texten ca 2400 tecken.
Så det är förstås läge att bestämma sig för om du skriver för sökmotorer eller människor.

Mer om snackable content:

http://www.inma.org/article/index.cfm/49968-the-average-adult-attention-span-is-seconds-roughly

http://mashable.com/2013/04/29/snackable-content-buzzword/

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation