Pretty in ink?

Att visa vem man är genom att använda och/eller välja produkter från särskilda varumärken är inget konstigt, tvärt om är det vedertaget i västvärlden. Vi visar gärna vilka vi är genom våra prylar. Tatueringar är ett annat sätt att uttrycka vem man är och svenskarna har blivit ett av världens mest tatuerade folk. Så det är kanske inte så konstigt att konstigt att varumärkestatueringar börjar göra sitt intåg eftersom det har blivit svårare att ta sig igenom bruset med sin varumärkeskommunikation.

Det har gått 12 år sedan Kitty Jutbring tatuerade in Big Brothers logytyp för 10000 kronor och det var närmast sensationellt då. Nyligen gick Reebok ut med ett erbjudande till Tough Viking-loppets deltagare – att stå för tatueringskostnaden om en person tatuerar in Reeboks Delta-märke. Den som gör den största tatueringen får dessutom ett års sponsorpaket. 94 personer köade för tatuering och 5000 kr i prylar, Camilla Nilsson gjorde en 20 cm stor deltatriangel mot ett sponsorpaket värt 40 000 kr.

– Jag har inget bra svar på varför jag gjorde det egentligen. Men Delta-tecknet står för förändring och jag har varit igenom väldigt mycket förändringar i mitt liv. Jag vet att det är ett billigt reklamtrick från Reeboks sida men det var en jävligt rolig grej och är ett minne för livet, sade Camilla till nyheter 24.

Gör man ett grovt överslag är det ju förstås så att det inledningsvis är en hygglig investering för Reebok – för gissningsvis 300 000 kr skapar de en internationell snackis som även rullar i USA – den stooora marknaden. På redaktionell plats. En gissning är att de fått uppmärksamhet som vida överträffar motsvarande medieinvestering.

Naturligtvis är det inte bara i Sverige det här förekommer: I New York finns exempelvis Rapid Realty – en mäklarfirma – erbjuder sina anställda 15 procents lönelyft om de tatuerar in firmans logo och i Asien är det inte alls ovanligt med skinvertising.

En bra idé?

Det finns ett visst utrymme för eftertanke här. Dels bland dem som erbjuder sig att tatuera in ett varumärke i sitt skinn – men också de varumärken som eventuellt betalar för att det ska göras. För vad är det som säger att den tatuerade är en bra reklampelare om 10 år? Och vad säger att den tatuerade står för varumärket om 10 år?

Än så länge är det så pass ovanligt att det blir uppmärksammat i media och för marknadsförare är det oerhört lockande – kombinationen reklam och PR är ju effektiv. I Reeboks fall är det i sammanhanget rätt passande med taglinen – Pain is temporary, Reebok is forever. Men. När man ser den gigantiska logotypen i den lite rynkigare huden om 30 år – alternativt betalar för att få bort den – då kanske det svider lite.

 

p.s. Bilden av Billy ”The Billboard” Gibby – eller som han ändrat namnet till Hostgator Mel Dotcom – är från Bizarre Magazine. Och ja, han har sålt sitt juridiska namn i samband med en tatuering.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Sponsring: Is the sky the limit?

Det är dags att tänka till vad det gäller sponsring. Medielandskapet är annorlunda och vi exponeras kontinuerligt av budskap i ett allt högre brus. Vem minns en logo på en match? Men väl utförd blir sponsring ett oerhört kraftfullt verktyg för att nå ut med ditt varumärke. 

Ett sponsorskap är en samling förmåner och rättigheter som ger ditt företag/varumärke en möjlighet till att nå ett marknadsföringsresultat tillsammans med det du sponsrar. Rätt använt ger ett sponsorskap ett mervärde, inte bara för din partner utan även partnerns målgrupper och därmed din verksamhets varumärke. Ett väl genomfört sponsorskap skapar positiv uppmärksamhet från alla inblandade – ett trippelt vinn-vinn-vinn. Sponsring handlar om att ömsesidigt vårda relationer, skapa lojalitet och ska användas som katalysator till dina erbjudanden.

Den gamla bilden av sponsring är egentligen en förtäckt form av välgörenhet klädd i en affärskostym och hamnar på CSR-kontot. Företag går in med en slant eller resurser utan egentliga krav på motprestation. Möjligen en logoexponering på plats. Kanske.

Vanligare idag är ett mer affärsmässigt förhållningssätt. Rättighetsinnehavaren (evenemang, klubb, lag, teater, film, tv-shower mm) erbjuder en association som sponsrande företag vill använda i sitt varumärkesarbete. Det sponsrande företaget investerar, skjuter till resurser för att själv sedan berätta för sin omvärld om sitt engagemang. Logoexponering, VIP-evenemang och annat blir viktiga ingredienser i leveransen från rättighetsinnehavaren.

Det finns förstås svårigheter med den här typen av sponsring.

  • Rättighetsinnehavaren behöver resurserna och är kanske mindre nogräknad med hur naturlig associationen är. Sponsorn betraktas nästan som ett nödvändigt ont.
  • För fansen/publiken kan exponeringen uppfattas som störande. Den har inte kommit för att se reklam.
  • För företagen är det svårt att målsätta och ännu svårare att uppnå mål med sin sponsring. Hur vet man om sponsringen är lyckad?

Det finns smartare sponsring. Den som innebär ett tätare samarbete mellan två affärspartners där båda tillför något relevant till upplevelsen. Exempelvis Telias närvaro på Dreamhack som leverantör av uppkoppling för att ”latency kills the game” eller telecomleverantören Orange som sätter upp laddstationer för mobiler på rockfestivaler. Det är exempel på tillfällen när målgruppen uppskattar att sponsorns närvaro.

Du kanske minns Felix Baumgartners hopp i överljudshastighet från yttersta atmosfären? Red Bull tillsammans med GoPro-kameror såg till att du fick se hoppet, som toppbilden i det här inlägget. GoPro-kamerorna är små videokameror som du sätter på kroppen/hjälmen och filmar din egen upplevelse av äventyret. Österrikiska Red Bull sponsrar våghalsiga individer och skapar egna event och när NASA sade nej till hoppet, då sade Red Bull ja. Det här är sponsring som stämmer med företagens image och som går rakt in i målgruppen. Klippen har för övrigt setts drygt 50 miljoner gånger.

blogg_spons_hugoboss

Kopplingen är kanske vid en första anblick inte självklar när det gäller Hugo Boss sponsring av Alex Thomson och hans satsning på ensamkappseglingen runt jorden, Vendée globe. Men. De som följer havskappsegling domineras av Hugo Boss målgrupp – män i medelklass och däröver. Alex presenterade idé om hur han skulle kunna göra något extra för sin sponsor som hakade på. Alex kölpromenad i en Hugo Boss-kostym som spreds på Youtube och har i olika versioner setts drygt 2,3 miljoner gånger. Att gå på kölen på en båt som seglar, kraftigt lutande, är spektakulärt. Att göra det i en snygg Hugo Boss-kostym gör det ännu coolare. Både Hugo Boss och Alex får uppmärksamhet.

 

Hur ska du tänka?

Det spelar egentligen ingen roll hur stort eller litet sponsringsupplägget är, det blir mycket bättre om ditt varumärke har en naturlig koppling till sponsorerbjudandet.

  • Vad kan du som sponsor göra för att förstärka upplevelsen?
  • Är det en sponsring som du kan dra nytta av internt?
  • Hur förstärker engagemanget bilden av ditt företag?
  • Är målgruppen relevant för dig?
  • Går det att mäta utfallet av ditt engagemang och hur?

Genom att svara på frågorna ovan kan du på bättre grunder lägga resurser på sponsringsaktiviteter som för ditt varumärke framåt. Och på sikt – bättre intäkter.

Bilder: Rymdhoppet: Jay Nemeth/Red Bull Content Pool – Kölpromenad: Marc Lloyd/lloyd images

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation