Pretty in ink?

Att visa vem man är genom att använda och/eller välja produkter från särskilda varumärken är inget konstigt, tvärt om är det vedertaget i västvärlden. Vi visar gärna vilka vi är genom våra prylar. Tatueringar är ett annat sätt att uttrycka vem man är och svenskarna har blivit ett av världens mest tatuerade folk. Så det är kanske inte så konstigt att konstigt att varumärkestatueringar börjar göra sitt intåg eftersom det har blivit svårare att ta sig igenom bruset med sin varumärkeskommunikation.

Det har gått 12 år sedan Kitty Jutbring tatuerade in Big Brothers logytyp för 10000 kronor och det var närmast sensationellt då. Nyligen gick Reebok ut med ett erbjudande till Tough Viking-loppets deltagare – att stå för tatueringskostnaden om en person tatuerar in Reeboks Delta-märke. Den som gör den största tatueringen får dessutom ett års sponsorpaket. 94 personer köade för tatuering och 5000 kr i prylar, Camilla Nilsson gjorde en 20 cm stor deltatriangel mot ett sponsorpaket värt 40 000 kr.

– Jag har inget bra svar på varför jag gjorde det egentligen. Men Delta-tecknet står för förändring och jag har varit igenom väldigt mycket förändringar i mitt liv. Jag vet att det är ett billigt reklamtrick från Reeboks sida men det var en jävligt rolig grej och är ett minne för livet, sade Camilla till nyheter 24.

Gör man ett grovt överslag är det ju förstås så att det inledningsvis är en hygglig investering för Reebok – för gissningsvis 300 000 kr skapar de en internationell snackis som även rullar i USA – den stooora marknaden. På redaktionell plats. En gissning är att de fått uppmärksamhet som vida överträffar motsvarande medieinvestering.

Naturligtvis är det inte bara i Sverige det här förekommer: I New York finns exempelvis Rapid Realty – en mäklarfirma – erbjuder sina anställda 15 procents lönelyft om de tatuerar in firmans logo och i Asien är det inte alls ovanligt med skinvertising.

En bra idé?

Det finns ett visst utrymme för eftertanke här. Dels bland dem som erbjuder sig att tatuera in ett varumärke i sitt skinn – men också de varumärken som eventuellt betalar för att det ska göras. För vad är det som säger att den tatuerade är en bra reklampelare om 10 år? Och vad säger att den tatuerade står för varumärket om 10 år?

Än så länge är det så pass ovanligt att det blir uppmärksammat i media och för marknadsförare är det oerhört lockande – kombinationen reklam och PR är ju effektiv. I Reeboks fall är det i sammanhanget rätt passande med taglinen – Pain is temporary, Reebok is forever. Men. När man ser den gigantiska logotypen i den lite rynkigare huden om 30 år – alternativt betalar för att få bort den – då kanske det svider lite.

 

p.s. Bilden av Billy ”The Billboard” Gibby – eller som han ändrat namnet till Hostgator Mel Dotcom – är från Bizarre Magazine. Och ja, han har sålt sitt juridiska namn i samband med en tatuering.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Sponsring: Is the sky the limit?

Det är dags att tänka till vad det gäller sponsring. Medielandskapet är annorlunda och vi exponeras kontinuerligt av budskap i ett allt högre brus. Vem minns en logo på en match? Men väl utförd blir sponsring ett oerhört kraftfullt verktyg för att nå ut med ditt varumärke. 

Ett sponsorskap är en samling förmåner och rättigheter som ger ditt företag/varumärke en möjlighet till att nå ett marknadsföringsresultat tillsammans med det du sponsrar. Rätt använt ger ett sponsorskap ett mervärde, inte bara för din partner utan även partnerns målgrupper och därmed din verksamhets varumärke. Ett väl genomfört sponsorskap skapar positiv uppmärksamhet från alla inblandade – ett trippelt vinn-vinn-vinn. Sponsring handlar om att ömsesidigt vårda relationer, skapa lojalitet och ska användas som katalysator till dina erbjudanden.

Den gamla bilden av sponsring är egentligen en förtäckt form av välgörenhet klädd i en affärskostym och hamnar på CSR-kontot. Företag går in med en slant eller resurser utan egentliga krav på motprestation. Möjligen en logoexponering på plats. Kanske.

Vanligare idag är ett mer affärsmässigt förhållningssätt. Rättighetsinnehavaren (evenemang, klubb, lag, teater, film, tv-shower mm) erbjuder en association som sponsrande företag vill använda i sitt varumärkesarbete. Det sponsrande företaget investerar, skjuter till resurser för att själv sedan berätta för sin omvärld om sitt engagemang. Logoexponering, VIP-evenemang och annat blir viktiga ingredienser i leveransen från rättighetsinnehavaren.

Det finns förstås svårigheter med den här typen av sponsring.

  • Rättighetsinnehavaren behöver resurserna och är kanske mindre nogräknad med hur naturlig associationen är. Sponsorn betraktas nästan som ett nödvändigt ont.
  • För fansen/publiken kan exponeringen uppfattas som störande. Den har inte kommit för att se reklam.
  • För företagen är det svårt att målsätta och ännu svårare att uppnå mål med sin sponsring. Hur vet man om sponsringen är lyckad?

Det finns smartare sponsring. Den som innebär ett tätare samarbete mellan två affärspartners där båda tillför något relevant till upplevelsen. Exempelvis Telias närvaro på Dreamhack som leverantör av uppkoppling för att ”latency kills the game” eller telecomleverantören Orange som sätter upp laddstationer för mobiler på rockfestivaler. Det är exempel på tillfällen när målgruppen uppskattar att sponsorns närvaro.

Du kanske minns Felix Baumgartners hopp i överljudshastighet från yttersta atmosfären? Red Bull tillsammans med GoPro-kameror såg till att du fick se hoppet, som toppbilden i det här inlägget. GoPro-kamerorna är små videokameror som du sätter på kroppen/hjälmen och filmar din egen upplevelse av äventyret. Österrikiska Red Bull sponsrar våghalsiga individer och skapar egna event och när NASA sade nej till hoppet, då sade Red Bull ja. Det här är sponsring som stämmer med företagens image och som går rakt in i målgruppen. Klippen har för övrigt setts drygt 50 miljoner gånger.

blogg_spons_hugoboss

Kopplingen är kanske vid en första anblick inte självklar när det gäller Hugo Boss sponsring av Alex Thomson och hans satsning på ensamkappseglingen runt jorden, Vendée globe. Men. De som följer havskappsegling domineras av Hugo Boss målgrupp – män i medelklass och däröver. Alex presenterade idé om hur han skulle kunna göra något extra för sin sponsor som hakade på. Alex kölpromenad i en Hugo Boss-kostym som spreds på Youtube och har i olika versioner setts drygt 2,3 miljoner gånger. Att gå på kölen på en båt som seglar, kraftigt lutande, är spektakulärt. Att göra det i en snygg Hugo Boss-kostym gör det ännu coolare. Både Hugo Boss och Alex får uppmärksamhet.

 

Hur ska du tänka?

Det spelar egentligen ingen roll hur stort eller litet sponsringsupplägget är, det blir mycket bättre om ditt varumärke har en naturlig koppling till sponsorerbjudandet.

  • Vad kan du som sponsor göra för att förstärka upplevelsen?
  • Är det en sponsring som du kan dra nytta av internt?
  • Hur förstärker engagemanget bilden av ditt företag?
  • Är målgruppen relevant för dig?
  • Går det att mäta utfallet av ditt engagemang och hur?

Genom att svara på frågorna ovan kan du på bättre grunder lägga resurser på sponsringsaktiviteter som för ditt varumärke framåt. Och på sikt – bättre intäkter.

Bilder: Rymdhoppet: Jay Nemeth/Red Bull Content Pool – Kölpromenad: Marc Lloyd/lloyd images

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Gamla nyheter blir som nya

En konsekvens av de sociala mediernas påverkan är viral rundgång. Den som uppstår när gamla ”nyheter” – sanna eller falska – upptäcks av nya människor och flyger igenom nätverken igen.

Det finns flera saker som driver på fenomenet viral rundgång: Brist på källkritik är en, en annan är allas vår nedärvda förmåga att snabbt och automatiskt skapa ett sammanhang och ”sanning” som vi sedan inte orkar utmana. Lägg till det en önskan om att vara först med nyheter och en formidabel cocktail har skapats. En som kan sänka människor och företag på nolltid. Ingen rök utan eld heter det ju.

Om du eller ditt företag är föremålet för uppmärksamheten, vet du hur du ska hantera det? Det är svårt att värja sig emot när det redan har hänt men det finns några aspekter som man kan ha i åtanke:
• Varifrån kommer informationen som sprids?
• Hur sann är den?
• Vilka konsekvenser får det för mig, min verksamhet och medarbetare?

För företag som hanterar stora mängder kunder, har webben som en viktig säljkanal eller arbetar i branscher som kräver ett stort mått av förtroendekapital – flyg, banker, försäkringar med mera – kan det göra riktigt ont att gå i backen.
Nyckeln för att lösa den här problematiken är förberedelse och systematik. Precis som i allt PR/kommunikationsarbete. Tänk igenom hur du ska bemöta eventuella problem, sätt upp en actionplan med ansvarsområden. Om du råkar ut för en mediastorm kan du metodiskt möta problemen och kanske rent av dra fördel av uppmärksamheten.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Reklam eller PR – måste man välja?

Vi har sagt det förut. Allt kommunicerar. Vi kan också konstatera att man kan förändra allas liv med kommunikation. Som en konsekvens därav är det kanske läge att få samverkan i kommunikationen och se till helheten?

Tiden är sedan länge förbi när reklambyrån bara gör reklam utan att se till den större bilden, likväl som PR-byrån inte längre kan förlita sig på att journalister och andra opinonsbildare för fram ditt budskap.

Med sociala medier där målgrupperna själva hjälper (eller stjälper) dina budskap blir gränserna mellan de olika byråtyperna mer luddig. Speciellt när PR-byråerna adderar traditionella reklamtjänster och reklambyråerna adderar PR-kompetens.

Får vi komma med ett tips: Bortse från dem som säger att reklam, eller PR, är det allena saliggörande. Det är helt enkelt inte sant.

I grunden ska PR- och reklambyråerna börja med samma arbete: En grundlig nulägesanalys är utgångspunkten för all strukturerad kommunikation. Den är basen för hur du kommunicerar och vilka budskap du ska föra fram. Det är egentligen ditt bärande budskap och målgrupper som styr vilken väg du ska ta, om du ska fokusera på förtjänta medier eller köpta vid sidan av dina egna kanaler (hemsida, butik, FB-konto, Linkedin o.s.v.).

Kommunikativa strategier avgörs av förutsättningarna: resurser, målgrupp, budskap.  Att få alla discipliner att samverka är enligt vår erfarenhet en klar framgångsfaktor. Den samordningen förtydligar bilden av dig och vad du står för och den är A&O eftersom allt kommunicerar.

Så varför inte använda både reklam och PR för att nå fram?

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Cry wolf: Om sanning och fejk

Hitta på en sanning, förmedla den så att medier tror på den och berätta att det var ett lurendrejeri för att peka på det egentligen skulle förmedlas. Sätten att nå ut med sitt budskap har börjat ta nya vägar. Och fler ropar ”varg” för att få uppmärksamhet.

Exemplen har genom de senare åren varit flera och det verkar som att det dessutom blir vanligare. I och med det borde blufferna också bli mindre framgångsrika.

Några har varit lite roliga – som att Tommy Nilsson bytte namn till Tommy Black, hyllade hårdrockaren i sig på den nysläppta plattan. Sedan visade det sig att allt var ett upplägg för lanseringen av Marabous lakritschoklad Black. Kampanjen, signerad av en av Sveriges mer namnkunniga byråer skapade onekligen ett visst buzz. Nu hade det varit kul att veta  hur mycket mer choklad som egentligen såldes eller om Tommy Nilsson sålde många fler plattor än vanligt. Och om hans karriär fick en varaktig boost. Kanske inte.

Nu har vi sett bluffen Miss Skinny – en introduktion av en fiktiv butik som bara sålde damkläder i size zero. Bakom kampanjen låg byrån Shout på uppdrag av riksföreningen mot ätstörningar Frisk & Fri. Vi har också sett restaurang Dill, ytterligare en fejkad historia; Stjärnkrögare använder mat från lågpriskedja för att visa att de också har bra råvaror.

Nyhetsmedia har kastat sig över de här ”nyheterna”. Och – får man förmoda – insett att deras faktakoll har lämnat en del övrigt att önska. När bluffen avslöjats borde de, precis som alla andra känna sig lurade. Som konsument blir man kanske road. Första gången. Sedan blir det bara frustration och irritation kvar.

Vem vill satsa på det för att skapa likeability?

Sens moral: Om du väljer vägen att ljuga ännu mer för att väcka mer uppmärksamhet – vem kommer att tro på dig sedan?

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation