Bemästra de osynliga tidstjuvarna

En ny arbetsdag. En komplett To-do–list med prioriteringar och tydliga mål för dagen är upprättad. Vid dagens slut – ingen, eller väldigt få, av uppgifterna kan bockas av. De viktiga besluten har kanske inte blivit fattade och rapporten som skulle skickats in har av någon anledning missat sin deadline.
– Vad har hänt med tiden?

Vem styr egentligen över min dag och var gick det fel? De flesta vill kalla sig produktiva och nå de mål vi satt upp för oss själva. Men sanningen är att tillvaron är full av tidstjuvar som mer eller mindre obemärkt smyger sig in i vår vardag och sätter pinnar i produktivitetshjulet.

En känd form av tidstjuv är multi tasking, det vill säga att göra flera saker samtidigt, vilket sällan är effektivt. Den största boven av alla är nära besläktad med multi tasking men få är medvetna om att den existerar, Content Switching – att hela tiden växla mellan helt orelaterade arbetsuppgifter utan att först slutföra det man påbörjat. Content Switching, fritt översatt kontextväxling, är det som distraherar oss mest och orsakar mest underliggande stress under en arbetsdag. Det orsakas av externa faktorer som vi inte själva kan kontrollera, sker helt oplanerat och ofta är vi inte ens medvetna om fenomenet när det händer.

Ta som exempel en påbörjad rapport med målet att skicka in under dagen. Plötsligt dyker en kollega in för en spontan avstämning i ett projekt. Under tiden poppar tio nya notiser upp i inkorgen, varav ett mail verkligen är superviktigt och måste tas tag i direkt. Inte sällan har ett par SMS hunnit göra sig påminda i mobilen som ligger bredvid. Summa summarum: väldigt låg produktivitet, inte sällan med en känsla av stress och otillräcklighet.

Vad kostar det?

Minskad produktivitet orsakad av multi tasking kostar samhället mångmiljonbelopp varje år och förutom faktiska kostnader för samhället så får fenomenet följder för oss som individer.

  • Forskning visar att vi i snitt jobbar i 1 minut och 15 sekunder med en uppgift innan vi blir avbrutna.
  • Det tar oss i snitt 25 minuter att återuppta uppgiften och återfå fullt fokus.
  • Att konstant skifta fokus och växla mellan arbetsmoment riskerar i det långa loppet att faktiskt sänka vår IQ med upp till 15 poäng. 

Dagens bästa tips för att behålla fokus och produktivitet

Tämj din inkorg och mobiltelefon

Mailen – den absolut största distraktionen under en arbetsdag. Det effektivaste sättet att undvika kontextväxling: Stäng av alla pop-ups och notiser i din mail, mobil och ICal. Lägg mobilen upp och ner om så behövs för att slippa se uppdateringar och nya meddelanden. Även om vi inte läser SMS:et eller mailet har vi ändå blivit avbrutna i och med att vi sett notisen.
Undvik att använda din inkorg som en To-do-list som hela tiden ändrar prioriteringsordning. Bestäm några tillfällen under dagen då du kollar din mail och hanterar dessa.

Matchning

Att matcha liknande moment eller arbetsområden med varandra och hålla ihop dem under arbetsdagen gör att fokus ökar och risken för distraktion minskar.

Försök lägga möten koncentrerat till ett eller två tillfällen under veckan. Lägg all form av intern administration fokuserat under en del av dagen och försök att stämma av flera pågående projekt som rör en och samma arbetsgrupp.

Välj arbetsuppgift utifrån hur ditt huvud mår

Alla har vi ansvar och nödvändiga uppgifter att lösa under en arbetsdag. Vissa kan kännas tuffare än andra. Det tar helt enkelt emot att sätta igång.
Vår hjärna är inte på topp under en hel dag, däremot går det att fortsätta vara produktiv och leverera trots låg energi. Försök ta de uppgifter som kräver mest analys, kritiskt tänkande eller kreativitet under den tid på dagen då du känner dig piggast och dela upp ett stort projekt i mindre mer överskådliga delmål.

Vi kommer alltid att påverkas av omgivningen, händelser och faktorer som vi inte själva kan styra över. Flödet av information, kommunikation och interaktion är ständigt pågående och en helt naturlig del av dagens informationssamhälle och vår vardag. Det vi alla kan göra är att ta kontroll över vår arbetsdag. Genom att styra hur och när vi tar till oss information och därefter sätta våra egna prioriteringar ökar vi vår produktivitet och mår på köpet ännu bättre som individer.

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Linda Carlander
Produktionsledare - föräldraledig

Låt känslorna styra mer

Vi lever i en värld som är nu. Flyktig, osäker, komplex, tvetydig och sprängfylld med teknik. Människor gillar teknik. Och älskar andra människor. Hur gör du för att lyckas?

I den stora mätbarhetens tidevarv, där allt vi gör blir till big data som sedan kan användas i marknadskommunikationen för att nå ut med budskapen vid exakt rätt tillfälle, är det lätt att tro att marknadsföring är en mekanisk maskin. Men det är bara halva sanningen. Big data är bra. Big data med känslor är fantastiskt.

Känslor slår logik och skapar rörelse

Ytterst är vi alla människor som styrs av känslor. Självklart finns det människor som hävdar att deras beslut styrs av logik, speciellt om det handlar om stora affärsbeslut med mycket pengar på spel. Det är i visst mått ett självbedrägeri. Vi är alltid människor som styrs av känslor, oavsett om vi jobbar eller är privata.

Stora beslut är i huvudsak känslostyrda. I vissa fall trotsar de logiken. Hur vet du att du gör rätt när du väljer livskamrat? De flesta blir förälskade, ibland också i ”fel” person och fattar avgörande beslut som påverkar resten av livet. Det är inte statistik, matematik eller logik som styr det valet.

När beslutet väl är taget är känslorna också det som skapar rörelsen. Som skapar lojalitet och gör det till och med mot bättre vetande.

Vad har det här med varumärke att göra?

Det enkla svaret är: En hel del. Varumärkesarbete handlar om att först få människorna i målgruppen att gilla dig – sedan att älska dig.

Precis som i kärlek kan du inte diktera vad föremålet för din ömma låga ska tycka och känna – det enda du kan göra är att visa din uppskattning, respekt och önskan om att den andra tycker om dig för det. Om tycke uppstår kommer den personen att bli din partner och tala väl om dig.

Alltså: Låt andra bygga ditt varumärke. Du kan förse din omvärld med materialet – genom ditt sätt att göra affärer, ditt sätt att berätta om drömmar och känslor och genom att dela med dig av dem i din kommunikation. Låt människor bli en del av din dröm. Sedan är det de som tar vid och skapar ditt varumärke. Det är dina kunder som har makten och de kommer att reagera med sitt hjärta. Om du delar en historia som berör.

Människor söker inspiration

Gå från mekanisk bearbetning, matematik och statistik (som är allmän egendom) till bra historier som människor vill delta i och berätta vidare om du vill lyckas bättre än konkurrenterna.

Använder du ingredienser som mystik, sensualism och intimitet i din kommunikation – sådant som skapar stora känslor – kan du få människor att vara med och föra din historia vidare till andra.

Med tekniska möjligheter som exempelvis selektering, seo/sem, och programmatics kan du träffa dina kunder precis när de vill bli inspirerade och roade. När känslor och idéer tar stöd i tekniska möjligheter – det är då omvälvande idéer får fart och det är så du startar en rörelse. Låt inte fakta komma i vägen för ditt goda omdöme.

 

PS. Har du möjlighet att lyssna till Kevin Roberts från Saatchi&Saatchi – gör det.

 

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Svenska Designpriset <3 Syre

Syre har nominerats till Svenska Designpriset med två olika uppdrag i olika kategorier: Östersunds kommun – ”Home of great events” samt Woolpower – ”Expand your comfort zone”. Tävlingen är en av de större svenska tävlingarna inom reklam och design.

–      Det är mycket roligt att båda våra inskickade bidrag har nominerats till Designpriset, säger Pelle Rumert, Creative Director. Vi är förstås mycket glada för vår egen skull men även för våra uppdragsgivares – nomineringarna är en konfirmation på att vårt arbete håller hög kvalitet och att den uppskattas.

I bägge uppdragen har uppdragsgivarnas strategier kombinerats med design för att nå igenom bruset i flera medier och bidra till en mer framskjuten plats i publikens medvetande.

–      Kommunikation blir allt snabbare och vi blir allt mer otåliga – för att fungera behöver kommunikationen fastna på en gång. Design blir en avgörande faktor för att fånga intresset, säger Anders Nilsson, som ligger bakom ett av de nominerade bidragen.

Svenska Designpriset är likt melodifestivalen en tävling som avgörs genom poäng från en jury OCH en publik omröstning. Omröstningarna sker på designpriset.se och startar 7 september. Priset delas ut på en stor gala i Göteborg 8 oktober.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail

Pretty in ink?

Att visa vem man är genom att använda och/eller välja produkter från särskilda varumärken är inget konstigt, tvärt om är det vedertaget i västvärlden. Vi visar gärna vilka vi är genom våra prylar. Tatueringar är ett annat sätt att uttrycka vem man är och svenskarna har blivit ett av världens mest tatuerade folk. Så det är kanske inte så konstigt att konstigt att varumärkestatueringar börjar göra sitt intåg eftersom det har blivit svårare att ta sig igenom bruset med sin varumärkeskommunikation.

Det har gått 12 år sedan Kitty Jutbring tatuerade in Big Brothers logytyp för 10000 kronor och det var närmast sensationellt då. Nyligen gick Reebok ut med ett erbjudande till Tough Viking-loppets deltagare – att stå för tatueringskostnaden om en person tatuerar in Reeboks Delta-märke. Den som gör den största tatueringen får dessutom ett års sponsorpaket. 94 personer köade för tatuering och 5000 kr i prylar, Camilla Nilsson gjorde en 20 cm stor deltatriangel mot ett sponsorpaket värt 40 000 kr.

– Jag har inget bra svar på varför jag gjorde det egentligen. Men Delta-tecknet står för förändring och jag har varit igenom väldigt mycket förändringar i mitt liv. Jag vet att det är ett billigt reklamtrick från Reeboks sida men det var en jävligt rolig grej och är ett minne för livet, sade Camilla till nyheter 24.

Gör man ett grovt överslag är det ju förstås så att det inledningsvis är en hygglig investering för Reebok – för gissningsvis 300 000 kr skapar de en internationell snackis som även rullar i USA – den stooora marknaden. På redaktionell plats. En gissning är att de fått uppmärksamhet som vida överträffar motsvarande medieinvestering.

Naturligtvis är det inte bara i Sverige det här förekommer: I New York finns exempelvis Rapid Realty – en mäklarfirma – erbjuder sina anställda 15 procents lönelyft om de tatuerar in firmans logo och i Asien är det inte alls ovanligt med skinvertising.

En bra idé?

Det finns ett visst utrymme för eftertanke här. Dels bland dem som erbjuder sig att tatuera in ett varumärke i sitt skinn – men också de varumärken som eventuellt betalar för att det ska göras. För vad är det som säger att den tatuerade är en bra reklampelare om 10 år? Och vad säger att den tatuerade står för varumärket om 10 år?

Än så länge är det så pass ovanligt att det blir uppmärksammat i media och för marknadsförare är det oerhört lockande – kombinationen reklam och PR är ju effektiv. I Reeboks fall är det i sammanhanget rätt passande med taglinen – Pain is temporary, Reebok is forever. Men. När man ser den gigantiska logotypen i den lite rynkigare huden om 30 år – alternativt betalar för att få bort den – då kanske det svider lite.

 

p.s. Bilden av Billy ”The Billboard” Gibby – eller som han ändrat namnet till Hostgator Mel Dotcom – är från Bizarre Magazine. Och ja, han har sålt sitt juridiska namn i samband med en tatuering.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Sponsring: Is the sky the limit?

Det är dags att tänka till vad det gäller sponsring. Medielandskapet är annorlunda och vi exponeras kontinuerligt av budskap i ett allt högre brus. Vem minns en logo på en match? Men väl utförd blir sponsring ett oerhört kraftfullt verktyg för att nå ut med ditt varumärke. 

Ett sponsorskap är en samling förmåner och rättigheter som ger ditt företag/varumärke en möjlighet till att nå ett marknadsföringsresultat tillsammans med det du sponsrar. Rätt använt ger ett sponsorskap ett mervärde, inte bara för din partner utan även partnerns målgrupper och därmed din verksamhets varumärke. Ett väl genomfört sponsorskap skapar positiv uppmärksamhet från alla inblandade – ett trippelt vinn-vinn-vinn. Sponsring handlar om att ömsesidigt vårda relationer, skapa lojalitet och ska användas som katalysator till dina erbjudanden.

Den gamla bilden av sponsring är egentligen en förtäckt form av välgörenhet klädd i en affärskostym och hamnar på CSR-kontot. Företag går in med en slant eller resurser utan egentliga krav på motprestation. Möjligen en logoexponering på plats. Kanske.

Vanligare idag är ett mer affärsmässigt förhållningssätt. Rättighetsinnehavaren (evenemang, klubb, lag, teater, film, tv-shower mm) erbjuder en association som sponsrande företag vill använda i sitt varumärkesarbete. Det sponsrande företaget investerar, skjuter till resurser för att själv sedan berätta för sin omvärld om sitt engagemang. Logoexponering, VIP-evenemang och annat blir viktiga ingredienser i leveransen från rättighetsinnehavaren.

Det finns förstås svårigheter med den här typen av sponsring.

  • Rättighetsinnehavaren behöver resurserna och är kanske mindre nogräknad med hur naturlig associationen är. Sponsorn betraktas nästan som ett nödvändigt ont.
  • För fansen/publiken kan exponeringen uppfattas som störande. Den har inte kommit för att se reklam.
  • För företagen är det svårt att målsätta och ännu svårare att uppnå mål med sin sponsring. Hur vet man om sponsringen är lyckad?

Det finns smartare sponsring. Den som innebär ett tätare samarbete mellan två affärspartners där båda tillför något relevant till upplevelsen. Exempelvis Telias närvaro på Dreamhack som leverantör av uppkoppling för att ”latency kills the game” eller telecomleverantören Orange som sätter upp laddstationer för mobiler på rockfestivaler. Det är exempel på tillfällen när målgruppen uppskattar att sponsorns närvaro.

Du kanske minns Felix Baumgartners hopp i överljudshastighet från yttersta atmosfären? Red Bull tillsammans med GoPro-kameror såg till att du fick se hoppet, som toppbilden i det här inlägget. GoPro-kamerorna är små videokameror som du sätter på kroppen/hjälmen och filmar din egen upplevelse av äventyret. Österrikiska Red Bull sponsrar våghalsiga individer och skapar egna event och när NASA sade nej till hoppet, då sade Red Bull ja. Det här är sponsring som stämmer med företagens image och som går rakt in i målgruppen. Klippen har för övrigt setts drygt 50 miljoner gånger.

blogg_spons_hugoboss

Kopplingen är kanske vid en första anblick inte självklar när det gäller Hugo Boss sponsring av Alex Thomson och hans satsning på ensamkappseglingen runt jorden, Vendée globe. Men. De som följer havskappsegling domineras av Hugo Boss målgrupp – män i medelklass och däröver. Alex presenterade idé om hur han skulle kunna göra något extra för sin sponsor som hakade på. Alex kölpromenad i en Hugo Boss-kostym som spreds på Youtube och har i olika versioner setts drygt 2,3 miljoner gånger. Att gå på kölen på en båt som seglar, kraftigt lutande, är spektakulärt. Att göra det i en snygg Hugo Boss-kostym gör det ännu coolare. Både Hugo Boss och Alex får uppmärksamhet.

 

Hur ska du tänka?

Det spelar egentligen ingen roll hur stort eller litet sponsringsupplägget är, det blir mycket bättre om ditt varumärke har en naturlig koppling till sponsorerbjudandet.

  • Vad kan du som sponsor göra för att förstärka upplevelsen?
  • Är det en sponsring som du kan dra nytta av internt?
  • Hur förstärker engagemanget bilden av ditt företag?
  • Är målgruppen relevant för dig?
  • Går det att mäta utfallet av ditt engagemang och hur?

Genom att svara på frågorna ovan kan du på bättre grunder lägga resurser på sponsringsaktiviteter som för ditt varumärke framåt. Och på sikt – bättre intäkter.

Bilder: Rymdhoppet: Jay Nemeth/Red Bull Content Pool – Kölpromenad: Marc Lloyd/lloyd images

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Den kreativa hemligheten

Kreativitet uppfattas emellanåt som flummigt, lekfulla ”galna” infall som omvandlas till reklam och kommunikation. Den kreativa hemligheten är snarare en strukturerad arbetsmetod för ett lyckat resultat.

Att skapa idéer går lättare i grupp. Utse en processledare som håller i taktpinnen och tänk på att arbetet underlättas av att sätta tydliga delmål för varje steg. Given i gruppen är den person som är väl insatt i problemet. Men en person som är helt oinsatt kan bidra minst lika mycket genom att ställa frågorna som annars aldrig kommer upp. Att belysa ett problem ur andra synvinklar ger nya möjligheter.

1. Problemformulering

Formuleringen börjar med att  samla information om problemet, belys problemet från olika vinklar. Vems är problemet, hur ser det ut, hur kan det formuleras på olika sätt? På Syre jobbar vi med något som kallas ”kreativ brief” – en tolkning av uppdraget, den ger oss rätt utmaning utifrån den viktigaste insikten.

En av de mest effektiva metoderna att finna orsaker och sammanhang är att fråga ”varför?” minst fem gånger. Ett annat bra sätt att associera till ett problem är att ställa frågorna Vad? Var? När? Hur? Varför? Vem?

2. Konceptarbetet

  • Involvera så många som möjligt. Försök att skapa många olika konceptidéer som möjligt i den kvantitativa fasen. I konceptutvecklingen är ingen kritik tillåten, låt idéerna flöda fritt, även om många av dem är helt ogenomförbara. Att hela tiden försöka avgöra vad som är bra eller dåligt hämmar din idégrupp från att föreslå nya koncept. Bygg vidare även på mindre lyckade tankar.
  • Använd motsatser. ”tvärtom-metoden” Allt beteende består av motsatser. Lär dig att se saker bakofram, ut-och-in och upp-och-ner. Tänk dig bilden av en råtta som äter en ost. Men tänk om osten äter råttan? ”Tänk om” är effektivt för att sätta fantasin i rörelse.
  • Försök att bryta dina invanda mönster. Byt miljö under ditt tankearbete. Ta en promenad och rör på kroppen.
  • Låt koncepten vila en natt. Det är ingen myt att tankarna faller på plats när vi sovit på saken. Fas två handlar om att sortera ut de ideer som känns starkast att bygga vidare på utifrån problemställningen.

3. Ideutveckling

Med ett koncept – en övergripande idé om lösningen på problemet – är det enklare att bygga vidare med idéer. Även här jobbar vi i en kvantitativ och kvalitativ fas. I utvärderingen går vi tillbaka hela vägen till problemställningen och utvärderar.

Det har sättet att strukturera idéarbetet gäller naturligtvis inte bara reklam – det fungerar i allt idéarbete, oavsett om det gäller budskap eller produkt- och tjänsteutveckling. Varför inte prova? Och berätta gärna för oss hur det fungerar för din verksamhet.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pelle Rumert
Creative Director

Tålamod

Smaka på ordet: Tålamod. Tålamod börjar bli en bristvara – inte minst bland marknadsförare som söker idelig förnyelse i den stora reklambruset. Samtidigt är det oftast just tålamodet som skapar vinnare.

Svenska folket gillar reklam – om den är bra. Och bra blir den om den är konsekvent och har charm. Den främsta reklamkanalen är fortfarande TV och det är där bra reklamfilmer t.o.m. blir folkkära. Att Cindy lämnar Icas filmer kommenteras i nyhetstidningarna, Judith och Judith är ett begrepp och deras version av Gangnam funkar utmärkt.

Hårddrar man det är det är tålamodet – att stanna vid ett koncept och utveckla det inom ramen för den ursprungliga idén – som är en avgörande framgångsfaktor. Ica-stig, Comhem, Tele2 med fåret Frank, ”3 och dom andra” tillhör dem som brutit igenom bruset för att de varit tålmodiga och konsekventa – samtidigt som de förändras inom konceptets ramar.

Andra har varit nära men tappat bort bollen på vägen – Teliafamiljen somnade in och blev ersatt av något tråkigare (de hade kanske behövt den som motpol till de politiskt tveksamma affärerna). Gina Tricot använde samma fotomodell i åtta år. Hon signalerade direkt vem som hade nyheter varje vecka – idag är det svårt att skilja Gina från Ellos, eller Cubus eller … ja, hela branschen.

Kill your darlings. Eller inte.

Tricket är att veta när man har något bra och vårda det. Det är minst lika viktigt som att veta när man inte ska gå vidare med ett koncept.

Det finns några saker att ta med sig:

  • Tålamod ska inte förväxlas med saktfärdighet eller tröghet. Det tar tid att bygga styrka i ett varumärke.
  • Gör analysen först – för att säkra att kommunikationen verkligen speglar ditt företag. Och om du tror på idén – kör och låt den verka. När du själv har tröttnat, fortsätt. Då har den börjat sätta sig.
  • Kolla av att målgrupperna inte tröttnar innan du gör det. Om det händer, ta reda på vad som är stör och åtgärda. Det kan ju faktiskt vara så att du inte behöver förändra särskilt mycket.

Framgång bygger ofta på tålamod. Tålamod handlar nog mest om att tåla kritik och mod att vara konsekvent. Och inte byta koncept ”bara för att”.

Har du några funderingar, synpunkter eller andra tillmälen – mejla.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Har du tröttnat på trötta ord?

Det handlar om ord vi har hört (och läst) lite för mycket. En del är buzzwords. Sådana som gör att du tappar uppmärksamheten från det väsentliga i en text.

Här kommer den, utan omsvep – vår lista av ord som har hamnat i medvetandet, överanvända och urvattnade.

Tröttlistan.

  1. Kvalitet
  2. Brinner (i platsannonser)
  3. Levererar (som ett prestationsmått)
  4. Spenderar (om tid istället för pengar)

Bubblare på listan:

  • Synergier
  • Transparent
  • Ett tänk
  • Kredd
  • Konsensus
  • Helhetslösning

Kanske en kombination? Kvalitetstänk.

Om de ovan nämnda orden tillhör dina favorituttryck, misströsta inte: Du är inte ensam. Ibland formulerar vi oss klyschigt lite till mans. Av lathet, måhända. Eller i brist på andra ord, något som det borde gå att undvika. (Till och med för en copywriter.)
Om man lyckas undvika klyschor, adverb och adjektiv när man skriver blir resultatet en text som (oftast) blir bättre, prova själv så får du se.

Har du några egna ”trötta ord”-förslag att på fylla på med? Maila gärna dina förslag till listan, sköna bidrag publiceras med glädje.
Välkommen in i de pleonastiska* ordens värld.

 

*av det grekiska ordet för överflödighet.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation

Du är inte så rationell som du tror.

Det är ingen. Nobelpristagaren Daniel Kahnemans bok ”Tänka, snabbt och långsamt” är för dig som vill få grepp på kommunikation och hur vi människor är funtade.
Den har en hel del med reklam och marknadsföring att göra.

Vad är det som gör att viss kommunikation funkar bättre än annan och varför gör den det? Svaren ligger i hur våra hjärnor arbetar – enligt Kahneman har vi två olika tankesystem som arbetar parallellt: Det ena sköter sig helt själv, initieras av intryck och agerar blixtsnabbt, det andra är då vi medvetet tänker och analyser, aktivt söker logiska svar på problem – en långsammare och jobbig procedur.

Eftersom de flesta av oss vill framstå som intelligenta, rationella, tänkande och logiska kan det bli lite jobbigt att konstatera att vi hela tiden försöker hitta genvägar och låta det  snabba systemet hitta lösningar. Vi föredrar att inte tänka efter (det är ju jobbigt), vi gissar, vi har förutfattade meningar och hittar samband där det inte finns några eftersom det sker helt utan ansträngning. Det här får en del konsekvenser för kommunikation och marknadsföring. Bland annat:

• Fler samtidiga budskap förvirrar mer än de tillför eftersom vi som läsare aktivt måste sortera och värdera. Vilket vi oftast inte vill. Ju mer detaljerade vi är i argumentation och beskrivning, desto mindre minns läsaren.

• I en kamp mellan emotionella och rationella argument vinner de emotionella.

• Humor är ett effektivt vapen får att få människor att lyssna.

• ALLA har förutfattade meningar och vi är obenägna att ändra dem. Hjärnan söker minsta motståndet, därför har vi svårt att ändra ståndpunkt.

Det här är egentligen inga nyheter. Icke desto mindre förbises de här punkterna ideligen i marknadskommunikation. Det beror förstås på att vi som människor ofta har en övertro till vår egen förträfflighet, speciellt om vi är framgångsrika och får det bekräftat. Fast om man får tro Kahneman är det ett självbedrägeri, eftersom det mesta handlar om slumpen ändå.
Läs boken, så förstår du mer.

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation