Efter den digitala revolutionen

Vi är mitt i det – flykten från det tryckta materialet. Det är digitalt som gäller och när de stora tidningsdrakarna förebådar papperstidningens undergång, då är den kritiska massan nådd. Det är de gamla finansieringsmodellerna som slagits ut.

För drygt 15 år sedan drog Aftonbladet och ÖP igång de första tidningswebbarna i Sverige. ÖPs chefredaktör Bosse Svensson tänkte på framtiden och skrev en bok tillsammans med Jesper Kärrbrink och Håkan Ramsin – ”Den digitala mutationen: En organism som inte utvecklas i takt med sin omgivning dör”. Framsynt och träffande.
Trots att framsyntheten fanns har dagspressen det riktigt jobbigt med framtidstron. Tidningsföreträdarna börjar låta som Bagdad Bob, om du minns honom.

Dagspressens finaniseringsmodell bygger på att annonsörerna vill nå målgruppen via tidningen – det redaktionella innehållet har varit anledningen till att vi köper tidningarna. Men eftersom dagspressmediet är långsamt, vi hittar redaktionellt material på annat håll upplevs behovet av dagspressen mindre – nyheter är ju färskvara. Vilket leder till att annonsörerna söker sig till andra medier för att nå sin publik. Exempelvis via sociala medier.

Den analoga revolutionen?

Det finns förstås fallgropar i det nya. När digital information blir mer lättillgänglig blir också relevant och korrekt information svårare att skilja från bluff. Nu kan vi alla vara våra egna redaktörer, i kombination med låga distributionskostnader i digitala medier och dålig källkritik så blir varje enskild stavelse mindre pålitlig och mindre värd.

Då är det också lite skönt att se en analog motströmning. Johan Ehrenberg, kapitalismkritisk journalist startar sin motsvarighet till Dagens Industri. Han tänker göra det utan annonsintäkter och förlita sig på prenumerationer, lösnummer och donationer. ETC har haft en svajig historia men den här gången kanske han lyckas.

Copywritern Mattias Åkerberg slutade skriva sin blogg Please Copy Me och satsade på ett tryckt, prenumererat nyhetsbrev. Känslan läsaren får är att varje ord blir viktigt. Tänk dig att du får du ett riktigt postat brev. Det känns förmodligen viktigt och du läser det troligen med större intresse än ett vanligt mail.

På 80-talet dog den analoga tekniken ut i musiken – CDn slog ut både skivspelaren och kassettdäcket. Kassettdäcket är nog borta för evigt, men vinylskivan har kommit tillbaka. Starkt. Idag säljs fler vinyler är CD-skivor. För det är vinlyerna som är de ”riktiga” bärarna av musiken. Vem hade trott det?

Finns det en sensmoral i det här?

Det skulle i så fall vara att inte döma ut det gamla som faktiskt är bra på sitt analoga vis. För visst är det något speciellt med att kunna fokusera på texten, utan flimmer och massor av länkar?

 

Dela inlägg på:Facebooktwitterlinkedinmail
Pär-Magnus Kikajon
Head of Conversation